En av många anledningar till att vi måste bort från konsumtionssamhället är att det kraftigt försämrar vår psykiska hälsa. En svensk-tysk studie som Dagen uppmärksammade nyligen visar att de flesta människor mår sämre under julen än resten av året, främst på grund av stress och konsumtionpress.
Hur tragiskt är det inte att en högtid som egentligen ska handla om glädje, kärlek och frid har kapats såpass mycket av kapitalismens ande att den gör folk miserabla istället?
Jag slår vad om att européer förr i tiden mådde bättre på jul än resten av året. Men precis som Allhelgona har något vackert förvanskats och kommersialiserats.
Samma studie visade att kristna är de enda som inte mår sämre under julen. Forskaren Filip Fors vid Umeå Universitet sa till tidningen Dagen:
”Det minskade välmåendet kan delvis förklaras med alla måsten kring jul och den tidspress och ekonomiska stress de skapar. Kristet religiösa verkar dock klara att balansera måstena bättre mot julens egentliga budskap.”
Med andra ord har vi som följer Jesus en starkare resistens mot att låta hans födelsedagsfest urarta helt till en stresskatastrof. Inte så att vi är helt opåverkade – vissa troendes mående dippar också under julen – men vår insikt om vad julen verkligen handlar om gör att vi har en starkare motståndskraft mot konsumtionshetsen.
Det är något vi ska ta till vara på! Jag tror att den globala kyrkan kan visa vägen till hur inte vara jularna utan våra samhällen kan vara mer hållbara, jämlika och fridfulla. Samhällen där stress ersätts med stillhet och konsumtion ersätts med kärlek.
Då kommer vi få de jular vi alla drömmer om, med frid på jorden åt människorna som Gud älskar.
Som min vän Johannes Widlund skriver i årskrönikan för den kristna miljöorganisationen God Jord:
Jag drömmer om en ny tid. För kyrkan och för världen. Där en tid av klimatkris och pandemi kan mötas av en tid av uppvaknande och respons. Visst finns det sådana tidstecken? Knoppar som skulle få kunna slå ut om plantorna vattnas ordentligt? Samtidigt finns det alltid motkrafter som vill torka ut, knipsa av och trampa ner. […]
Equmeniakyrkan utlyste klimatnödläge. Världen samlades i Glasgow för klimatmötet COP26. Nätverket Grön kyrka växer. Kyrkan och världen vaknar, knoppar slår ut. Visst, det kan göra lite ont när knoppar brister och vi behöver anpassa oss till en ny värld. Men ett liv och en tro med skapelseperspektivet invävt i allt vi gör kan bli så mycket vackrare. Så låt oss vattna, ge näring, kämpa emot eller bjuda med dem som bromsar, och njuta av den blomsterprakt som då slår ut. En ny tid.
Amen!
Hela Pingsten 