Rabbinen som övertygades om att Jesus är Messias genom ett språkmirakel på hebreiska

Från min kommande bok Språkmirakler:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud. Genom detta Ord, genom att Gud talade, skapades världen. ”Ljus, bli till!” sa han, och det blev till. Vi vet inte vilket språk han använde – kanske var det alla språk samtidigt – men det Bibeln är tydlig med är att ord är grunden för allt som existerar. 

Det gudomliga Ordet, som sedan blev människa och vandrade bland oss (Joh. 1:14), är orsaken till att vi finns till. Språk är inte något som uppstod efter materian utan innan, det är lika evigt som Gud själv – den heliga Treenigheten har alltid ägnat sig åt helig, kärleksfull kommunikation.

Det är därmed inte konstigt att vi ser språk inlemmat i hela skapelsen. Fysiken följer matematiska formler, det mest universella språket av alla. Allt liv är uppbyggt av kemiska koder, information som förmedlas från en generation till den nästa. 

Första Mosebok berättar hur Adams första uppdrag var att namnge djuren (1 Mos 2:19-20). Gud talade till honom, Eva, Kain, Noa och Abraham, och de talade tillbaka till Gud. Tack vare språket har vi böner, lovsånger och Bibeln själv.

Och ibland talar Gud till oss när vi minst anar det på det språk som är allra mest personligt för oss.

Journalisten och författaren John Sherill skriver i sin klassiker Tala med andra tungor om sin vän Jacob Rabinowitz, en judisk man som var rabbin i sjuttonde generationen.

På 1950-talet började han bli övertygad om att kristendomen var sann, vilket till en början kändes som ett svek mot sitt judiska arv. Men en mirakulös erfarenhet i en pingstkyrka i Texas gjorde honom trygg i att han likt Petrus och Paulus förblev en jude vars tro på Messias hade fullkomnats.

Det var juli 1960 och Jacob besökte ett väckelsemöte i First Assembly of God Church i Pasadena. Predikanten bjöd vid ett tillfälle fram människor som hade ”personliga problem”. Jacob knäböjde vid altarringen. Predikanten frågade honom vad som tyngde honom, men Jacob orkade inte säga något. 

”Det är okej”, sa väckelseledaren. ”Gud vet vad du behöver, ännu bättre än du själv.” 

Han bad sedan församlingsmedlemmar att komma fram och lägga händerna på honom. En liten ring bildades runt Jacob. Några bad på engelska, andra i tungor. 

Mitt i sorlet hörde han en röst som talade hebreiska. Orden var direkt riktade till honom och han började gråta. Han vände sig om.

”Det där var så vackert”, sa han. ”Vem av er är jude?”

Ingen svarade.

”Vem av er känner mig? Förlåt mig att jag inte känner igen dig…”

Fortfarande inget svar. Faktum är att hela församlingen blev tyst och observerade Jacob, som rynkade pannan.

”Jag hörde en röst, därifrån, precis bakom mig… där du står!” Han nickade mot en av männen som hade bett för honom. ”Är du jude?”

”Jag?” sa mannen och log. ”Jag heter John Gruver. Jag är irländare.”

”Det är rösten!” utbrast Jacob. ”Men… hur har du lärt dig hebreiska?”

”Jag kan inte ett ord.”

När Jacob samtalade med John och Elizabeth Sherill något år senare sa han drömskt: ”Kan ni tänka er att en bufflig irländare bakom mig talade den vackraste hebreiska jag någonsin har hört? Kan ni tänka er att en irländare talade hebreiska överhuvudtaget?”

Det Gruver hade sagt var: ”Jag har drömt en dröm att du kommer gå in i stora befolkade områden och predika där. De som inte har hört kommer att förstå för att du, Jacob, son till rabbi Ezekiel, går in i den fulla välsignelsen i evangeliet om Jesus Messias.”

Jacob var överväldigad, inte bara av den perfekta hebreiskan utan också av det faktum att John Gruver hade nämnt hans pappas namn, något ”ingen i Texas” borde ha känt till.

—

Ovanstående är hämtat från min kommande bok ”Språkmirakler” – fler uppdateringar om den kan man få här! ✨