Bloggarkiv

Varför Hawaii har världens bästa Bibelöversättning

Nytt avsnitt av Jesusfolket! Hur svårt kan det vara att översätta Bibeln till ett nutida språk som folk fattar? Varför vågar inga biblar skriva ut att Jesus pratade om bajs i Mark 7:19? Var är Rinkebybibeln som gör Guds Ord lika tillgänglig som Hawaii Pidgins suveräna Da Jesus Book?

Ladda ner MP3-filen här.

Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns. Du kan även prenumerera på YouTube. Gilla gärna Jesusfolket på Facebook! Om du vill stötta podden, ge en gåva till Jerusalemprojektet.

Att hitta hem!

woman-happiness-sunrise-silhouette-40192

15056278_10211192919605050_7226436581476127335_nGästinlägg av Nathalie Pettersson.

Jag har i hela mitt liv varit en sökare. Vem är jag? Vad är mitt syfte i livet? Vad är meningen med allt? Testat mig fram med samma resultat: rastlöshet, ångest och förvirring. En del känner säkert igen vad jag pratar om, andra inte.

Spirituellt finns det många vägar att gå. Speciellt idag när vi har tillgång till det mesta via internet. Jag började experimentera med det andliga för några år sedan. Desperat efter sanning och förklaring. Det involverade meditation, yoga, rening av chakran, kallande på andliga vägledare, jag besökte ett medium och jag tillbad naturen. Fina ord om kärlek och fred, men ganska så egocentriskt och innehållslöst.

Jag mådde sämre och sämre, min värld blev mörkare, förvirringen ökade, allt kändes tomt och jag förstod inte vad jag gjorde för fel. Jag visste ju att världen var upp och ner, men jag förstod inte varför. Allt jag testade kändes bara tomt. Oändligt tomt och utan substans. Jag hade absolut ingenting att hålla fast i. Det enda jag ville ha var sanning. Läkarna erbjöd mediciner. Psykologer erbjöd typ mindfulness. Read the rest of this entry

”Ni förgyller många många många kvällar alltså”

image

Lugnet före stormen

Varje år arrangerar elevkåren på Fyrisskolan i Uppsala en bandyturnering som kallas Midnight Madness, och sen 2010 har de alltid bjudit in oss från Pannkakskyrkan att stå utanför och bjuda på pannkakor. Orsaken var att deras dåvarande ordförande gillade oss och att vi ”lockar folk”. För att ungdomarna ska komma till festen måste kyrkan vara på plats oh yeah.

Kårens nya ordförande välkomnade oss också med öppna armar och vi hade en fantastisk kväll där vi fick välsigna många elever med himmel och pannkaka. Redan en av de första gästerna sa att vi är välkända bland Uppsalas ungdomar och att han visste folk som skulle komma till Midnight Madness enbart för att träffa oss. Det var ganska mind-blowing.

image

Uppmuntran fortsatte att hagla över oss allteftersom kvällen gick. ”Ni förgyller många många många kvällar alltså. Jag tycker j*vligt mycket om er!” ”Ni lyssnar på människor precis som Jesus gjorde. Det jag säger till dig nu brukar jag bara säga för mig själv för jag har ingen att prata med.” En kille predikade för oss i säkert en kvart: ”Ni är så bra inte bara för att ni ger ungdomar mat, utan för att ni ger dem kärlek. Ni lyssnar på dem och respekterar dem som de är. Jag är muslim, ni är kristna, men ni respekterar mig och är snälla mot mig för den jag är. Det ska ni ha respekt för alltså!”
Read the rest of this entry

10 sätt att tråka ut en sökare

1. Det är skillnad på att förkunna evangelium på ett enkelt sätt och att förenkla evangeliet. Att berätta på ett enkelt, engagerat och personligt sätt väcker nyfikenhet och längtan. Att däremot förenkla de goda nyheterna så till den grad att man glad i hågen utlovar frid, frihet och evigt liv utan att det krävs någon som helst form av engagemang gör evangeliet oattraktivt. Ett säkert kort för den som önskar tråka ut en sökare.

2.  Att vara varmt mottagande och omhändertagande när sökaren så småningom ämnar nedsätta sina fötter i kyrklig miljö en söndag förmiddag, för att sedan lämna denne vind för våg när det är dags att bege sig hemåt (och se till att aldrig umgås utanför kyrkan) är ett effektivt sätt för att få sökaren inte bara uttråkad, utan också besviken på Guds församling och i slutändan på Gud själv.

3. Låtsas som om den helige Ande inte finns. Tråkautsökare

4.  Presentera Jesus som en mysfarbror, en uttagsautomat, en man i byrån eller som en mysig och underhållande iphoneapp placerad bredvid quizkampen och angry birds och se tråkighetsmätaren skjuta i höjd.

5. Tala illa om andra församlingar, samfund och kristna organisationer. Dra gärna några skämt.

6. Låt inte din kristna tro på något sätt ta sig uttryck i det lev du lever utanför kyrkan. Undvik samtalsämnet, sätt dig själv före din nästa och umgås inte med Gud överhuvudtaget. Inget är tråkigare än en tro som bara består av massa fromt prat.

7. Starta hätska diskussioner i församlingen beträffande onödigt ofta omnämnda oväsentligheter.

8. Gör sökaren uppmärksam på att han/hon behöver bli fri från sina laster, sluta upp med sina intressen, säga upp sina kontakter och vattenkamma sig innan det blir tal om någon frälsning.

9. Vid samtal: använd din värsta ”kristnanesiska”. Släng gärna med formuleringar som ”offerlammets blod”, ”syndanöd”, ”helbrägdagörelse” och ”friska källsprång i tåredalen” så blir du garanterat betraktad som ett UFO. Oförståelse –>Ointresse –> Tristess.

10. I allt du gör, intressera dig inte för sökaren i annat än som frälsningsobjekt.

Det svenska hörnet

Min käre vän och pastor Joel Gabrielsson skrev följande krönika till det senaste numret av det kristna ungdomsmagasinet Ikon 1931:

Joels text i Ikon1931

Krönikan i tryckt form

Det svenska hörnet. Så hette det i en studie som gjordes för inte så länge sedan om rådande värderingar i världens länder. Svensken utmärkte sig som en av de i särklass mest sekulariserade av hela världens befolkning. Sant? Ja. Hopplöst? Nej.

Svensken går sällan i kyrkan. Det har vi hört förut, gammal skåpmat.

Visst besöker man någon högmässa ett par gånger per år, systersonens dop, farfars begravning. Tradition.

Men mer än så brukar det inte bli.

Det finns tyvärr gott om landsortspräster som sett hur det med åren blivit allt färre besökare till gudstjänsterna. Äldre kyrkor görs om till konstmuseum. Och bönekapell, som tidigare varit ett uttryck för hängiven gudstro, står idag tomma och förfaller.

Vart tog de fromma bönegubbarna och gummorna vägen?

Sverige känns långt bort från det “kristnade land” det en gång verkar varit. Men det kanske är bra.

Read the rest of this entry