Syriska flyktingar, bild från ABC News

Igår var alla besvikna utom Sverigedemokraterna. Med fördubblat väljarstöd är de nu utan konkurrens Sveriges tredje största parti och har en vågmästarroll som ställer till stort besvär för de blockvana partierna. Många frågar sig hur detta kunde ske, och jag har sett flera röster som menar att för att återgå till status quo och minska SD:s storlek så måste vi göra som de vill och minska invandringen. Det talas om att de andra partierna har blundat för problemen med invandringen och att de nu måste lyssna på SD:s väljare och bedriva SD-politik för att minska SD:s inflytande, eller nåt. Men förhåller det sig verkligen på det sättet?

Vi måste komma ihåg att både SD och de rödgröna (och Fi) protesterar mot regeringens bild av att det mesta är frid och fröjd i Sverige och att de har skött välfärden bra. Valresultatet pekar på att en majoritet av väljarna ser ett hot mot välfärden och är kritisk till Alliansens politik. Men de rödgröna och SD har ju två helt olika lösningar: partierna åt vänster talar om att utjämna klassklyftor, höja skatten för de rika för att betala välfärden och stoppa vinstslöseriet i välfärden, medan SD väldigt tydligt utpekar invandrare, framför allt asylinvandrare, som syndabockarna och menar att Sverige tjänar miljarder och åter miljarder om man stoppar invandringen, i synnerhet asylinvandringen.

På kort sikt är det förstås en kostnad att ta emot asylsökande, men på lång sikt blir det förstås en vinst eftersom få människor i Sverige går arbetslösa hela livet. Faktum är att det tar ungefär sju år för en invandrare att få jobb, vilket förstås bör jämföras med en infödd som tar åtminstone femton år på sig – ibland tjugoen, tjugofem eller ännu mer – för att få jobb, medan de får gratis skolgång, gratis sjukvård, och mycket mer. SD bedömar utlandsfödda med helt andra måttstockar än inlandsfödda, och räknar dem som en belastning både om de får bidrag och om de arbetar.

Grundproblemet är förstås att man tar sig rätten att kunna bestämma över människor med ett annat ursprung på ett sätt man aldrig skulle göra mot infödda. Alla människor kostar i början av sin vistelse här – för infödda gäller det när vi är barn – men efterhand om vi lyckas komma in på arbetsmarknaden och betalar skatt så blir vi resurser. Det är så för alla. Och faktum är att människor som inte arbetar inte är ett dugg mindre värda att få vara här för det – alla sjuka, funktionsnedsatta och pensionärer har ett fantastiskt egenvärda helt oberoende av hur mycket cash de genererar. Ett ofta missbrukat bibelord är 2 Tess 3:10: ”den som inte vill arbeta ska inte heller äta”. Många glömmer det viktiga ”vill” och får det att låta som om alla som inte förmår arbeta ska svälta, men Paulus instruktioner till denna egendomsgemenskapspraktiserande församling är att vi ska se till människors intentioner. Read the rest of this entry →