Befrielse och läkedom

Efter att Jesus deklarerat att han är fylld av Guds Ande för att befria de fångna går han till Kapernaum och börjar undervisa:

De kände sig träffade av hans undervisning, eftersom han talade med makt och myndighet. I synagogan fanns en man som hade en oren ande som skrek: ”Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.” Då talade Jesus strängt till anden: ”Tig och far ut ur honom!” Anden kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. Alla blev mycket häpna och sade till varandra: ”Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och de far ut.” Och ryktet om honom spreds överallt i trakten. (Luk 4:32-37)

Där Guds Rike bryter fram och där den Helige Anden verkar, där kommer ondskans andemakter manifesteras. John Wimber var en gubbe som åkte över hela världen under 80- och 90-talet för att undervisa om Guds Rike och be för sjuka. Han sa vid ett tillfälle att han aldrig hade varit på en plats utan att demoner hade manifesterat sig, och han hade personligen drivit ut många ur människor som Jesus gjorde. Jag har själv sett onda andar manifesteras i en person, och det är fullkomligt avskyvärt. De är vidriga varelser. Därför är det så underbart att Jesus kom för att befria människor från onda andar.

Som sagt kommer de onda andarna fram när den Helige Anden är riktigt verksamt, det blir en frontalkollission mellan Guds Rike och den ondes rike. Jesus hade tidigare mött djävulen när han fastade i öknen och stod emot hans frestelser, det goda gav inte vika för det onda. Likaså har Jesus sådan makt över demoner att de börjar skrika bara av att vara i hans närvaro. När man driver ut onda andar i exempelvis katolska kyrkan börjar man alltid med att be böner över personen och lägga ett krucifix på denne. Om personen då börjar skrika eller smäda Jesus, trots att han/hon alltid är psykiskt stabil annars, rör det sig sannolikt om en demon.

Det som jag tycker är värt att notera i den här texten är att Jesus drev ut demonen ur mannen utan att skada honom. Demonutdrivning, exorcism, är alltså en ickevåldsmetod för att oskadliggöra människor. Folk som protesterar mot Jesu uppmaning att vända andra kinden till säger ofta att om en galning kommer för att döda ens familj måste man använda våld. Men eftersom en sån galning med största sannolikhet är demoniserad finns det ett annat alternativ, nämligen exorcism. Då blir man av med problemet utan att skada någon. Och om personen trots allt inte är besatt är det inget hinder för Gud att ändå stoppa våldshandlingen. Det är därför karismatik är så oerhört viktigt för ickevåldsarbete, och det är därför kristna måste träna sig mycket mer i att driva ut demoner. Det är ingen gåva som ges till vissa, alla är kallade till att befria människor från dessa avskyvärda varelser. Dock ska man inte vara för snabb med att sätta igång med det, man behöver en fast tro och god undervisning innan man börjar, för det kan vara rätt farligt.

Nu tänker ni kanske att jag är ett freak som snackar om demoner och grejer, men som sagt, jag har sett det med egna ögon. Vi fortsätter att kolla vad som hände Jesus efter exorcismen ovan: Jesus lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor i hög feber, och de bad Jesus hjälpa henne. Han gick då fram och lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem. Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. Onda andar for även ut ur många, och de ropade: ”Du är Guds Son.” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias. (Luk 4:38-41)

Simons (även känd som Petrus) svärmor blev alltså helad, och därefter blev det väckelse! Massvis med sjuka kom till honom, och märker ni vad som står här? Alla blev helade. Han la händerna på var och en, och alla botades. Och demoner fortsatte att komma fram ur sina hålor i människors inre, och han drev ut dem. Det som kanske är mest slående här är att demonerna, Jesus fiender, börjar skrika att han är Guds Son, och han förbjuder dem att säga det. Borde det inte vara tvärtom?

Det som är väldigt tydligt i evangelierna som väldigt ofta glöms bort inom karismatisk kristendom är att Jesus försökte undvika uppmärksamhet. Han tystade ner både människor och demoner, han var väldigt försiktig med att själv säga att han var Messias, den som skulle rädda judarna från det onda, och han drog sig ofta undan (ett exempel på när han gjorde det var precis efter väckelsen som beskrivs ovan). Man ska inte spela alltför mycket på detta, anledningen var framför allt att folk hade väldigt våldsamma förväntningar på Messias, och vid ett tillfälle försökte folkskaran tvinga Jesus till att bli deras kung och kriga mot romarna. Jesus var noga med att budskapet om att han var Messias inte skulle skrikas ut, däremot skrek de första lärjungarna för fulla halsar efter hans himmelsfärd, och deras namn blev ganska snabbt ”kristna”, messianer (Kristus är grekiska för Messias). Och demoner är så dumma att de i sin förvirring kan skrika högt de med. En vän till mig berättade om ett tillfälle när han och en kristen broder hade lett en tjej till tro på Jesus och en demoniserad man hade kommit och börjat ropa ”Akta er för de här, de är kristna, akta er för dem!!” Vilken bra gratisreklam, tänkte de. Sen bad de den nykristne tjejen att beordra demonen att sticka i Jesu Namn, vilket den gjorde. Hon hade varit kristen i 30 sekunder.

2 kommentarer

    1. Ja, det är spännande att se att det finns många kopplingar mellan karismatik och ickevåld både i Bibeln och i kyrkohistorien. Tänk till exempel på när Jesus helar Malkos efter att Petrus har huggit av honom örat, eller när Gud förblindar en fiendearmé och Elisa sedan låter dem gå. Ett av mest fascinerande dokumenterade under som skedde kring det katolska helgonet padre Pio var när han hindrade bombplan från att döda människor i San Giovanni Rotondo på ett övernaturligt sätt, se https://helapingsten.wordpress.com/2011/01/23/padre-pios-liv-del-1-det-lilla-helgonet/

      Jag tror det är viktigt att avmystifiera befrielse från onda andar, folk idag tänker sig att det är något skräckfilmsaktigt. Faktum är att det är en kärlekshandling gentemot människor som drabbats av det onda, det är inget konstigt utan något som de som tillhör Gud är kallade till att göra.

      Guds välsignelse!

      Micael

      Gilla

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s