Jesus dog för oss

För några månader sedan träffade jag en man som hade haft ett väldigt äventyrligt och ofta rätt så stökigt liv, han var ett tag en av de bästa svenskarna inom boxning och ett annat tag satt han i fängelse för olika försyndelser. Han berättade att en gång när han befann sig i ett fängelse i USA och var ute på gården såg han plötsligt en syn av Golgata, platsen där Jesus korsfästes. Han såg med sina fysiska ögon hur romerska soldater torterade Jesus och spikade fast Honom.

Den här mannen var inte särskilt ickevåldslig av sig, han tänkte omedelbart gå fram och slå ner soldaterna, men innan han hann göra något såg Jesus på honom – och han blev oförmögen att röra sig. Jesu blick sa tydligt till honom: ”Hindra dem inte.” Sedan försvann synen. I flera år undrade den här mannen vad synen kunde betyda. Han hade med egna ögon sett sin egen Frälsare bli brutalt sönderslagen, och han fick inte hjälpa Honom.

Jesus sa i Joh 10:11, 17-18: ”Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren… Jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja.” Jesus har – av egen fri vilja – gett sitt liv för oss, och sedan uppstått från de döda. Han har dött för vår skull för att vi skulle få dela Hans uppståndelse.

När människor på Gamla Testamentets tid syndade, dvs. gick emot Guds vilja och gjorde det som var ont mot Honom eller mot sina medmänniskor, var det vanligt att de lät offra ett djur som de ägde. Det kostade att synda. För att visa verklig ånger och bot uppoffrade man ett djur från sin hjord och gav det till översteprästen som offrade det i ”Tabernaklet”, tältet där Gud uppenbarade sig och gav folket budskap. 

I Hebr 9:11-12 står det: ”Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning.”

Kristus är alltså vårt syndoffer, Han har uppoffrat sig själv för att vinna en evig återlösning, en förlåtelse för synderna som räcker i evig tid.

”Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.” (vv.13-14)

Eftersom Jesus var syndfri (Hebr 4:15) var Han den enda människa som inte förtjänade att dö. När Han ändå dog var det som ett felfritt offer åt Gud, och i det offret finns fullständig förlåtelse för våra döda gärningar. Han tog syndens straff på sig.

”Därför är Kristus medlare för ett nytt förbund, för att de kallade skulle få det utlovade eviga arvet, sedan han genom sin död hade friköpt oss från överträdelserna under det första förbundet.” (v. 15)

Det grekiska ordet för förbund betyder även testamente, och här har vi orsaken till att Bibeln är uppdelad i ”Gamla” och ”Nya” testamenten. I Gamla Testamentet gjorde Gud ett förbund med Israels folk: om de håller Hans bud och inte syndar ska de få liv och Han ska alltid vara med dem. Men hela folket syndade, gång på gång. Genom Kristus har Gud då inrättat ett nytt förbund, ett nytt testamente, där vi får evigt liv inte genom att förtjäna oss till det genom goda gärningar utan genom att Jesus friköpt oss från synderna genom att dö för oss. Det nya förbundet finns i Hans blod. Natten innan sin korsfästelse höll Han en sista måltid med sina lärjungar:

Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: ”Tag, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. Och han sade till dem: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många.” (Mark 14:22-24).

Jesus bröt brödet och sa: ”Detta är min kropp.” Den mat som ger oss näring och liv är Jesu sönderbrutna kropp. Och Hans blod är ”förbundsblodet”, det är i Hans död som Gud inrättar det nya förbundet med oss, ett förbund som ger evigt liv. Paulus skrev:

”Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.” (Rom 8:3)

Lagen, alla de budord som Gud gav i det Gamla förbundet och som Jesus själv sammanfattade som ”Älska Gud av hela ditt hjärta och älska din medmänniska som dig själv”, kan inte ge oss evigt liv, för alla har vi brutit mot den. Men genom att Jesus sändes av Gud som offer för synderna tog Han syndens straff på sig så att vi kunde få det eviga liv vi inte förtjänar. Jesus var till det yttre lik en syndig människa, men Han var syndfri, och just därför den enda som kunde dö i vårt ställe. Genom Hans död kommer vi uppstå från de döda om vi tror på Honom och tar emot Hans Helige Ande:

”Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.” (v. 11)

Guds Ande har kraft att uppväcka människor från de döda, och var och en som tar emot syndernas förlåtelse genom Jesu blod kommer Han ge evigt liv.

”Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött. Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem.” (2 Kor 5:14-15)

Jesus dog i allas ställe för att vi ska leva för Honom, lämna våra liv till Honom och låta Honom vara Herre och Mästare. Att Jesus gjjort detta oerhörda offer för oss gör oss skyldiga till att inte leva efter egna motiv och önskningar utan efter Hans vilja.

”Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt. Även om vi lärt känna Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte längre så. Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst.” (vv. 16-18)

Vi är nya skapelser i Kristus, vi tillhör ett nytt förbund som bygger på nåd, inte straff. Vi har genom Jesu offerdöd för oss blivit försonade med Gud, relationen med Honom har blivit återupprättad, och genom Jesus kommer vi få evig gemenskap med Honom.

”Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.” (vv. 19-21)

Eftersom Jesus är Gud försonade Gud världen med sig själv i Jesus, Han förlät människorna deras synder. Vi som nu blivit försonade har ett uppdrag: att sprida försoningens ord vidare. Vi är sändebud till Kristus på Guds uppdrag. Så låt oss uppmana alla vi möter: försonas med Gud! Vänd tillbaka till Honom. Han älskar er så mycket att Han lät sin syndfrie Son dö för era synder för att ni skulle få evigt liv. Han vill ge er sin Helige Ande till att uppväcka er från de döda och ge er evigt liv. Och Han bekräftar detta Ord med tecken och under (Mark 16:20). Bekänn att Jesus är Herre och tro att Han har uppstått från de döda, då blir du frälst och får evigt liv (Rom 10:9).