Den hemlöse Frälsaren

Det är radikalare än många tror att Messias föddes i ett stall. Kristus är Makt och Härlighet personifierad, Han är världshistoriens viktigaste person. Den minst dåliga födelseplatsen för Honom skulle vara inget mindre än Det Allra Heligaste innanför förlåten i Templet. Men redan från dag ett visar Gud att Hans Son inte är som man har tänkt sig. Redan från födseln hamnar Frälsaren på samhällets botten. Gud själv ligger försvarslös i en moders armar, mitt bland hö och kodynga.

Messias tillhör alltså från början de marginaliserade – och Han fortsätter att tillhöra dem fram till sin död. Han blir flykting redan som bebis. Och när familjen kommer tillbaka till Israel bosätter de sig i Nasaret. Ni kanske inte känner till i vilket skick Nasaret var på den här tiden, men allt tyder på att det var en håla. Mycket kriminalitet och sociala orättvisor rådde där. Jesus växte inte upp i Jerusalems finare kvarter utan i slummen. Och Hans familj tillhörde inte den övre medelklass vi ser hos majoriteten kyrkobesökare i Sverige idag. Mose lag säger att kvinnor som fött barn ska offra ett får och en duva till Herren. ”Men om hon inte har råd med ett får, skall hon ta två turturduvor eller två unga duvor, en till brännoffer och en till syndoffer.” (3 Mos 12:8). Skriften vittnar alltså om att Josef och Maria hade det så knapert att de inte ens hade råd med ett får, eftersom de offrade två duvor efter Jesu födelse (Luk 2:24).

Efter att Jesus har blivit döpt och frestad i öknen, då Han varken åt eller drack under 40 dagar, går Han till synagogan i Nasaret och deklarerar att Han, Messias, har kommit och ska sätta igång med sin verksamhet.

”Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet och predika ett nådens år från Herren.” (Luk 4:18-19)

Sedan satte Han igång sin verksamhet, vilken bestod i att fotvandra från stad till stad och predika, hela och exorcera. Han var hemlös i tre år (Matt 8:20). Och Han levde inte bara fattigt utan umgicks också med de fattiga. Han predikade ett glädjebudskap för dem, och det innebär inte att Evangeliet bara är till för de fattiga utan att fattiga blir gladare än rika när någon uppmanar rika att sälja allt de äger och ge åt de fattiga. Majoriteten av dem som följde Honom var enkla fiskare, bönder och hantverkare.

Detta betyder naturligtvis inte att Jesus avvisade de rika eller höll sig undan dem precis som de höll sig undan de fattiga. Hans efterföljare inkluderade publikaner (dvs. tullindrivare, ett yrke som ofta innebar ocker och ekonomiskt lurendrejeri (man tjänade en himla massa kosing)) och annat rikt folk. Men Han poängterade för dem att de måste ha ett annat ekonomiskt tänkande när de vill följa Honom. Publikanen Matteus/Levi lämnade allt när han blev kristen (Luk 5:27).

Jesus exkluderade inte någon. Han besökte såväl Simon den spetälske (Matt 26:6) som fariseer (Luk 11:37-54; 14:1-24). Fariseerna älskade pengar (Luk 16:14), och när Jesus väl sitter hos dem håller Han inte tyst utan tillrättavisar deras hyckleri och börjar till och med ropa verop (Luk 11:42-44)! Han säger åt dem på skarpen: ”På utsidan är ni fariseer lika fläckfria som de bägare och fat ni rengör så noga innan ni dricker och äter ur dem. Men inom er är ni fulla av girighet och ondska. Förstår ni då inte att Gud har skapat både utsidan och insidan? Nej, ta det som finns i era bägare och på era fat och ge till de fattiga, så ska också ert inre bli rent inför Gud.” (Luk 11:39-41, Levande Bibeln). Ha! Jesus är inte den som blir hembjuden på fina middagar utan att säga vart Han tycker att den fina maten borde gå.

Vi tänker oss Jesus som lång och ståtlig med långt, lockigt gyllenbrunt hår som varsamt vilar på skuldrorna och ett vitt tandkrämsleende och blåa, klara ögon. Men faktum är att Jesus nog var rätt ful. Det finns bara ett ställe i Bibeln som talar om Jesu utseende, och det lyder: Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.” (Jes 53:2). Vi tillber inte Jesus för att Han var vacker, utan för det Han gjorde. Det är främst rika som är vackra på utsidan i den här världen, men Jesus tillhör inte deras kategori.

Under sin verksamhet praktiserade Jesus egendomsgemenskap med sina lärjungar. De hade en gemensam kassa (Joh 13:29). Med Jesus och de tolv följde många som försörjde dem med sina tillgångar, särskilt kvinnor (Luk 8:1-3). På så sätt kom alla med sina gåvor och delade med varandra: Jesus gav människorna andligt bröd och fick i gengäld fysiskt bröd. Han sådde och plöjde inte själv under sin verksamhet, men som bekant gjorde Han ett par matunder nu och då när det blev knapert med tillgångarna.

Vissa menar att denna gemensamma kassa var väldigt stor eftersom Mark 6:37 antyder att den bestod av minst 200 denarer. Även om det inte är fel att använda 200 denarer till att köpa mat (som lärjungarna tänkte använda pengarna till) är det ganska osannolikt att kassan var så stor (en denar var som sagt vad en arbetare tjänade på en dag). En alternativ tolkning av Mark 6:37 är att lärjungarna utbrister ”Menar du att vi ska köpa mat till dem för 200 denarer!”, något som harmoniserar med parallellen i Joh 6:7, så egentligen vet vi inte om de hade 200 denarer. Och med tanke på att lärjungarna i Matt 12:1 rycker av ax på sädesfält, något som var förbehållet fattiga i den judiska kulturen (3 Mos 23:22), verkar det som de hade små marginaler.

Jesus bekymrar sig inte över hur ekonomin ska gå ihop eller hur Han ska få bröd till nästa dag. När Petrus bekymrat säger att folk kräver att Jesus ska betala tempelskatt (Matt 17:24-27) säger Jesus åt honom att gå till sjön och fånga en fisk. Den kommer ha ett mynt som motsvarar det exakta beloppet som krävs för två personer (så att Petrus också kan betala skatten) i munnen. Och när Han får frågan om man ska betala skatt till kejsaren säger Han att man väl kan ge honom pengarna eftersom hans bild är stämplad på dem. ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud.” (Matt 22:21).

Båda dessa tillfällen vittnar om att Jesus inte hade några pengar på sig. När Han ska betala skatt får en fisk ge Honom pengarna, och när Han ska visa upp ett mynt får Han be någon annan om ett – själv har Han inget på sig. Pengar förlorar liksom sitt värde när man kan ta dem ur fiskmunnar, så Jesus bryr sig inte om att äga en plånbok.

Golgata
Golgata

Jesus dog genom att förenas med lidandet, törsten och smärtan själv. På korset hade Han ingenting.

Och de korsfäste honom och delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. (Mark 15:24)

Jesus fick utstå den mest avskyvärda behandling som någonsin funnits. Under det att Han sakta kvävdes till döds medan blodet sipprade ner från Hans sår blev Han förnedrad och hånad.

”Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!” (Matt 27:40)

Brottslingar korsfästes på morgonen för att solen skulle steka deras lemlästade kroppar. Det lidande Jesus fick utstå på korset för oss går inte att föreställa sig.

”Jag törstar.” (Joh 19:28)

Trots att Han inte förtjänade det dog Jesus för att vi skulle få ta del av det eviga liv som vi inte förtjänar.

Och Jesus ropade med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande.” Och när han hade sagt detta gav han upp andan. (Luk 23:46)

Gud vet vilken smärta de nödlidande känner, Han har själv befunnit sig i misär. Han kan identifiera sig med de fattiga, förtryckta och nödlidande därför att Han har gått igenom vad de går igenom. Gud hjälper inte bara de fattiga – Han finns mitt ibland dem.

Jesus tillhörde inte den sortens rika kristna som ivrigt skaffar sig mycket pengar för att undgå fattigdomens lidanden. Han förtröstade på Guds försörjning, och när det väl var dags för Honom att lida, tog Han uppdraget villigt på sig. Vi har mycket att lära av vår Mästare. Och en sak är säker: vår efterföljelse av Honom kommer gå mycket långsammare och trögare om vi har en massa rikedom i ryggsäcken. Efterföljelse innebär inte bara att tänka som Honom utan att leva som Honom – och Han var inte rik och uppmanade sina lärjungar att inte heller vara det.

Vad tänker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s