Tro och gärningar

Bibelns budskap är att det inte är de goda, duktiga och syndfria som kommer till Himlen. Sådana människor finns nämligen inte:

Alla har avvikit,  alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda… Alla har syndat och saknar härligheten från Gud. (Rom 3:12, 23)

Ingen förtjänar Himlen, alla har förlorat Guds härlighet. Är det då kört? Nej, för Jesus har dött för våra synder. Han tog vårt straff på sig för att vi skulle få evigt liv!

Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. (Rom 8:3)

Lagen, alla de budord som Gud gav i det Gamla förbundet och som Jesus själv sammanfattade som ”Älska Gud av hela ditt hjärta och älska din medmänniska som dig själv”, kan inte ge oss evigt liv, för alla har vi brutit mot den. Men genom att Jesus sändes av Gud som offer för synderna tog Han syndens straff på sig så att vi kunde få det eviga liv vi inte förtjänar. Jesus var till det yttre lik en syndig människa, men Han var syndfri, och just därför den enda som kunde dö i vårt ställe. Genom Hans död kommer vi uppstå från de döda om vi tror på Honom och tar emot Hans Helige Ande:

Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er. (v. 11)

Guds Ande har kraft att uppväcka människor från de döda, och var och en som tar emot syndernas förlåtelse genom Jesu blod kommer Han ge evigt liv.

Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött. Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem. (2 Kor 5:14-15)

Jesus dog i allas ställe för att vi ska leva för Honom, lämna våra liv till Honom och låta Honom vara Herre och Mästare. Att Jesus gjort detta oerhörda offer för oss gör oss skyldiga till att inte leva efter egna motiv och önskningar utan efter Hans vilja.

Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt. Även om vi lärt känna Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte längre så. Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. (vv. 16-18)

Jesus Kristus har alltså dött för våra synder och tar död på den syndiga människan i oss med alla dess begär och lustar genom att vi tror på Honom, och därmed kallar Gud oss till ett nytt liv i Honom.

Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. (Rom 8:9-10)

Genom Herrens nåd är vi frälsta, frihalsade, från synd, död och all ondska, inte på grund av våra gärningar. Vi är befriade på grund av förlåtelse, men betyder det att vi kan fortsätta leva i synd efter vår omvändelse till Herren?

Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är friad från synd. (Rom 6:1-7)

Alltså, vi blir frälsta oberoende av gärningar, men Herrens Ande får oss att göra goda gärningar, inte av oss själva, men vi vandrar i de goda gärningar som Gud har förberett för oss.

Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem. (Ef 2:8-10)

Vi är kallade att göra goda gärningar, som Guds redskap på jorden.

Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske. (Fil 2:13)

Och dessa goda gärningar skall vi göra mot varandra och mot alla andra.

Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. (1 Tess 5:15)

Att göra goda gärningar som kristen är att visa på Guds oerhörda kärlek till människorna. Denna kärlek Han har till oss är förbluffande stor, ja, den är enorm. Johannes har skrivit mycket om den.

Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra. (1 Joh 4:9-11).

Av nåd är vi frälsta till att vandra i de goda gärningar Gud har förberett. Så låt oss nu tjäna Honom med glädje genom att arbeta för fred och rättvisa och genom att predika det fantastiska budskapet om syndernas förlåtelse – varje kristen kan vara en Billy Graham!