I världen men inte av världen

Många kristna lever exakt som alla andra. Man har samma livsstil, samma kläder, samma mönster, samma hobbies… Ja, vissa kristna verkar tro att man måste tillhöra normen som kristen, man ska vara en ”god medborgare”, en medelsvensson som inte sticker ut. Det enda som skiljer en åt från ickekristna är att man ber aftonbön och går i kyrkan på söndagarna. Annars lever man exakt samma liv som om man inte var en Jesu ”efterföljare”. Visst, man ser till att sätta en kristen prägel på allt man gör, man lyssnar på kristen musik, ser kristna tv-program, går på kristna skolor, åker i kristna bilar och dricker kristen läsk. Men aldrig att man skulle avstå något av detta som andra har!

Det är ganska intressant att Bibelns betäckning på dem som inte tror är ”Världen”. Det vi ska avvisa och akta oss för, det är inte bara en del av den här världen eller ens majoriteten av den – det är hela världen. Vi ska inte vara världsliga, vi ska inte vara av denna värld. Men hur ska vi bete oss då, världen är ju allt som finns, det enda livsmönster som går att efterlevas är väl världens? Nej, vi ska vara av Himlen, vi ska leva på ett himmelskt vis. Vi ska inte anpassa oss efter den här världen utan leva såsom Gud vill att vi ska leva.

Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. (Rom 12:2)

Vi ska leva på ett helt annorlunda sätt än alla andra, vi ska gestalta Himlen så att folk ser att vi har något som inte de har. Om vi lever som dem som inte tror lever vi inte som Jesus gjorde, Han levde så radikalt och kontroversiellt att folk hatade Honom – och vi bör göra på samma sätt.

Om ni vore av världen, skulle världen älska er som sina egna. Men ni är inte av världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. (Joh 15:19)

Hur kan vi påstå oss inte vara av världen om vi lever exakt som världens människor gör? Det handlar inte bara om att vi tror på ett annat sätt, vi ska göra radikalt annorlunda handlingar.

Jesus svarade: ”Mitt rike är inte av den här världen. Om mitt rike vore av den här världen, hade mina tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen.” (Joh 18:36)

Om Guds Rike hade varit av denna världen skulle vi ha tänkt och handlat som alla andra. Men nu är det inte så. Vi ska leva på ett total annorlunda vis. Vi ska vara ”ljus i världen” (Matt 5:14), som gör ”goda gärningar” så att världens människor kommer till tro (v. 16). Vi tillhör Himmelriket, inget jordiskt rike (Fil 3:20), vi är främlingar på jorden (1 Petr 1:17) och då kan vi inte leva på världens sätt, eftersom världen i all sin syndfullhet styrs av djävulen.

Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld. (1 Joh 5:19)

Det är härifrån det urkristna ordspråket ”i världen men inte av världen” kommer. De första kristna såg det som mycket viktigt att leva annorlunda. Deras mission gick ut på att locka världens människor att komma till Kristus och inte längre leva på världens sätt genom att själva handla som Kristus och inte leva på världens sätt. Som det långt senare uttrycktes av Franciskus: ”Predika alltid Evangeliet, och när det är nödvändigt – använd ord”. Många av de otroende längtar desperat efter ett nytt sätt att leva men håller sig undan en kyrka som bara erbjuder samma, gamla, trista, egoistiska liv. Det går inte att fylla kyrkbänkarna genom att anpassa sig efter världen (vilket många kyrkor idag försöker med) utan tvärtom – genom att radikalt skilja sig från den!

Ibland har man missuppfattat detta med att vi inte ska vara av världen genom att tro att vi ska stänga in oss i en grotta någonstans och avskilja oss från denna världens människor. Men då har man missat innebörden med ”i världen men inte av världen”. Kristendomen är en missionerande religion för Guds skull, vi ska inte stänga in oss! Gud har skapat världen (1 Mos 1:1), älskar världen (Joh 3:16) och vill att vi ska sprida Evangelium till hela världen (Matt 24:14). Men det är vi som ska sprida ett budskap till världen, den ska inte sprida ett budskap till oss. Vårt arbete kan liknas vid att ta hand om en knarkare. Vi ska vårda honom, sörja för honom, älska honom. Men vi ska inte bli beroende av knark själva! Vi har rollen som läkare som ska bota världens sjukdom men själva inte smittas av den, som Jakob skriver: ”Att ta sig an föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.” (Jak 1:27). Vi ska leva i världen men inte av världen.

Bibeln säger att vi ska leva som Jesus levde, därmed kan vi inte leva som medelsvensson längre. Vi måste förändra vår livsstil. Att sälja allt man äger är inget mål, utan själva starten. När man väl sålt allt och lever i egendomsgemenskap – det är då det börjar. Efter att man har avvisat världen börjar ett liv när man lever på ett ovärldsligt, himmelskt sätt. Och glöm aldrig att ett enkelt liv i sig självt är värdelöst – det måste drivas av kärlek till Gud och i bön till Honom. Annars kan man lika gärna leva av världen.