Jag har nu läst ut Charles Kridiotis nyutkomna bok Guds Rike, lärjungaskap och enkla församlingar (XP Media). Titeln må vara lite stolpig i mitt tycke men sammanfattar innehållet väldigt bra: Charles bok är en praktisk handbok i Gudsrikesteologi, lärjungaträning och enkla församlingar, även kända som husförsamlingar.
I stort sett allt som Charles tar upp håller jag helhjärtat med om: Evangeliet är enkelt och kräver inte en massa examen för att förstå, och våra liv och församlingar mår som bäst när de kännetecknas av enkelhet. Guds Rike döljs för de visa och kloka och uppenbaras för barn, som Jesus sa (Matt 11:25). Det är ett fantastiskt glädjebudskap för fattiga och enkla människor som vill tjäna Jesus med vad det har, men ett utmanande och provocerande budskap för rika och priviligierade i kyrkan som baserar sin makt och status på saker som Bibelns församlingar inte hade.

Charles Kridiotis vill liksom jag själv återgå till den bibliska kyrkomodellen, och denna restorationistiska teologi står förstås i kontrast till den konstantinska och cessationistiska teologi som i stor mån har påverkat till och med frikyrkan. Charles ägnar sig åt ett gediget bibelstudium och få kommer kunna kritisera honom för att beskriva den bibliska församlingsmodellen på ett felaktigt sett: den var onekligen centrerad kring möten i hemmet och ledarskapet var onekligen decentraliserat och hade låga trösklar.
Nej, skiljelinjen ligger mellan oss som menar att vi ska leva bibliskt idag och de cessationister som menar att delar av det Bibeln presenterar och uppmuntrar till ska vi strunta i. Cessationismen är irrationell och nyckfull, och att argumentera mot den kräver mycket energi. Charles väljer en vis strategi: han ägnar inte särskilt mycket tid åt att beskriva och refutera byggnadsteologi och mänskliga läror, istället håller han sig till det enkla evangeliet.
Vem som helst som plockar upp en Bibel och blir frälst utan massa belastande kyrkotraditioner kommer dra samma slutsater som Charles Kridiotis. Naturligtvis ska vi evangelisera och be för sjuka offentligt. Naturligtvis är hemmöten bättre än att samlas i en aula. Naturligtvis är Herrens måltid en måltid. Vi ska göra som Jesus och lärjungarna gjorde det, helt enkelt.
Det går att ta det lite längre. Charles undervisar inte särskilt mycket om egendomsgemenskap, trots att Apg 2 är centralt i hans ekklesiologi. På samma sätt kunde den bibliska in och ut-modellen betonas när det gäller evangelisationen för att säkra gatuevangelisationens plats. Men det gäller inte bara Charles bok utan detta är undervisning som behöver återupprättas i kyrkan i stort.
Micael,
Efter all kritik kanske det kan smaka med en liten ”kred”?
Gillar din inställning till lågkyrklighet. Med det menar jag att du förespråkar husförsamlingar, vilka förvisso kan samlas i mindre kyrkolokaler. Egendomsgemenskapen har vi ju helt olika syn på men lågkyrkligheten är vi rörande överrens om.
Som uppvuxen i EFS tänker jag idag att EFS var en reaktion mot SvK,s högkyrklighet. I det högkyrkliga blir det lätt så att några få alltid talar o engagerar sig medan resten sitter o konsumerar. I min lilla EFS-församling var alla som deltog i Gudstjänsten involverade. Ja, för ordningens skull inte precis samtidigt, men alla hade en levande uppgift i den.
🙂
GillaGilla
Vilken konstig bild som du delar här intill. Konstbilden som Taruna gjort. Gillar inte att man gör konst av Herrens verkliga lidande. Det är också typiskt katolskt. Att fokusera mer på lidandet än på VEM som VERKLIGEN led och VARFÖR.
Huva vilken bild!
GillaGilla
Hej Ulrika!
Både när det gäller begreppet ”flykting” och ”katolskt” verkar du använda definitioner som ingen annan på planeten använder. Och det kan du ju göra om du tycker det är kul, men förvänta dig inte att någon ska ta din kritik på allvar.
Glad påsk!
GillaGilla
Nu verkar det som att bilden inte är kvar på sidan här längre så då är det kanske inte läge att ”samtala” mer om den nu.
GillaGilla