Mirabellas resa – från jobbig till hjälte

Tänk att som Jesus leva och veta människors historia redan i första kontakten. Jesus visste att kvinnan vid brunnen hade ett gäng brokiga relationer i bagaget (Joh 4:18), att Sackaios hade tagit för mycket pengar av många som tullindrivare (Luk 19:2), och kunde sedan agera utifrån det.

För några år sedan flyttade Mirabella in hos oss för en period. Höggravid i Uppsalas midvinter. Vi visste att det var hon varje gång hon ringde på, för ingen ringer på dörrklockan lika intensivt som Mirabella. Ingen ber heller så oblygt om pengar om hon inte fått något, eller om mer pengar om hon fått något, som Mirabella. För att vara krass så träffar hon egentligen mitt i prick kring fördomen om en jobbigt påstridig EU-migrant. Jag tror vi alla i kollektivet bävade lite inför att dela hem med denna kvinna, som dessutom inte kan någon svenska eller engelska.

Lika intensivt som hon tiggde ihop mat och pengar till sig, sina barn hemma i Rumänien och sin man i fängelse, märkte vi dock också att hon tog hand om vårt kök. Hon insisterade på att ta vår disk när vi lagat mat och aldrig har vår oansenliga diskbänk blänkt som under tiden med Mirabella.

img_20160824_151034

Och minst lika intensivt som hon polerade det rostfria stålet bad och sjöng hon om kvällarna när vi hade kvällsandakt. Hängiven och överlåten. Våra andakter blev längre och innerligare och vi bad för varandra.

Så en kväll hör vi en desperat gråt från köket. Hulkande, smärtsamma andetag och plågade ljud. Bara en liten tid innan hade hon pratat i telefon på Rumänska och låtit som vanligt. Micael som kan lite rumänska försökte få reda på vad som hänt, och efter en stund av kommunicerande och Google translate-hjälp klarnar det. Hon hade just pratat med sin dotter i Rumänien som för första gången tvingats tigga för sitt uppehälle. En moders förtvivlade gråt för att hon trots sin intensitet inte lyckats hålla sina barn borta från tiggeriet alla i grunden avskyr. Kanske också en förtvivlan inför det faktum att hon snart skulle ha även en nyfödd att ta hand om.

Hur påstridig hade jag varit för att mina framtida barn skulle få en framtid?

Med Mirabellas historia i bakhuvudet cyklade jag och en vän tandemcykel sent i onsdagskväll och letade efter några att dela ut lite sponsrad mat till. En annan medmänniska med en livshistoria och en anledning att vara här. Vi letade efter en möjlighet att minimera tiden några utsatta medmänniskor skulle behöva spendera på att få ihop sitt dagliga bröd.

Mirabella gjorde en resa inom mig. Hon är en hjälte och en kämpe. Antagligen är även Maria och Franco det som till slut fick maten i onsdags. Det finns en anledning bakom varje beteende. Det visste Jesus när han mötte människor och det behöver vi komma ihåg. Vi kan inte som som Jesus veta allt i människors inre, men vi kan i likhet med honom välja att ge alla en chans att förvåna, växa och överträffa genom medmänsklig förståelse och förlåtelse. Låt oss ge människor utrymmet att göra resor inom oss, och inom sig själva.

Johannes Widlund

Posted on 17 januari, 2017, in Asylaktivism och altruism, Evangelisation och mission and tagged , , , . Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. The Sheep And The Goats (live)

    Gilla

  2. Vincent Pannizzo, homeless preacher

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: