Author Archives: jakobromeborn

Enhet som Kristi kropp

thumb_IMG_2589_1024Förra månaden skrev jag ett blogginlägg om ekumenik på det lite större planet, mellan kyrkor, och i dag ska jag ta det ett steg djupare – till enheten mellan oss som kristna.

Du har säkert läst bibelstycket om hur vi alla är en del av Kristi kropp, olika lemmar med olika funktioner och syften och att vi alla kompletterar varandra. Men lever vi verkligen så?

I många kristna kretsar upplever jag att det finns något som liknar en ”andlig elit”. Det är inget som uttalas, men underförstått ligger det där och gror i församlingen – och det är så nedbrytande. Olika samfund betonar olika gåvor nästintill ohälsosamt mycket.

Vikten på tungotalet inom den karismatiska rörelsen är en sådan företeelse.

Read the rest of this entry

Enhet i Kristus

Ekumenik kommer från det grekiska ordet oikoumene, vilket var uttrycket för den av grekerna kända världen.

 

Jag har precis börjat teama ett år på Ny Generation, som stöttar kristna skolgrupper runtom i hela Sverige. Då organisationen är allkristen har jag redan under mina första veckor träffat flera teamkamrater från olika samfund och vi har besökt kyrkor av massa olika slag – till exempel har jag gjort mina första besök både på en EFK- och EFS-gudstjänst.

Det som jag framförallt har lärt mig sedan jag flyttade till Uppsala är dock vikten av ekumenik, och att inse att vi alla faktiskt är kristna även om vi har våra olika meningskiljaktigheter och teologiska ståndpunkter på olika områden. Alla kyrkor är fortfarande en del av Kristi kropp.

Jag tror också att det framförallt är bibliskt att så långt vi kan sträva efter enhet. Det är nämligen vad Jesus själv ber om!

Men inte bara för dem ber jag utan också för alla som genom deras ord tror på mig. Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig. (Joh 17:20-21)

Read the rest of this entry

Vikten av den Helige Ande

cathedra-holyspirit1

När jag växte upp hade jag, trots en kristen uppväxt i Equmeniakyrkan, mest hört talas om Gud och Jesus som delar av gudomen – den Helige Ande visste jag inte mycket om. Jag minns ett tillfälle under konfirmationen där vi pratade om Anden och det kom en äldre dam på besök som berättade att hon talade i tungor. Men mycket mer än så var det inte, jag förstod inte att den Helige Ande var något viktigt. Den Helige Ande verkades förpassas till en väldigt marginell del av kristendomen, och det tror jag tyvärr stämmer även för en stor del av svensk kristenhet.

Read the rest of this entry

Vad Hollywood lärt mig om kristen tro

Målningen av Jesus med törnekronan av El Greco spelar en central roll i filmen Silence, genom att vara den bild av Jesus som huvudpersonen Rodrigues ser framför sig vid flera viktiga tillfällen.

Min absoluta favoritfilm såg jag så sent som ett par veckor sedan. Trots att den hade premiär i slutet av februari har jag redan sett den två gånger på bio och lär köpa den när den kommer på DVD. Anledningen är att den fyller mig även på ett andligt sätt, vilket ingen annan film har gjort tidigare.

Filmen heter Silence och är regisserad av Martin Scorsese. Den är baserad på boken med samma namn av den japanske författaren Shusaku Endo och handlar om de två jesuitprästerna Sebastião Rodrigues och Salvatore Garupe, spelade av Andrew Garfield och Adam Driver, som på 1600-talet åker till Japan för att hitta deras försvunne mentor Fader Ferreira (Liam Neeson), och fortsätta sprida evangeliet om Jesus Kristus i landet. I Japan möter de dock en enorm och grotesk förföljelse av de som kallar sig kristna, som ofta slutar med döden om de inte avsäger sig sin tro, då kristendomen var olaglig i landet på den tiden.

Det som gör filmen speciell i mina ögon är att den tacklar något som är unikt i Hollywood. Mitt bland alla action- och kärleksfilmer så berör den tro och martyrskap. Och även om den inte uttryckligen predikar evangeliet så finns det flera saker i filmen som tydliggör Guds kärlek till oss människor eller som kan agera vägvisare i våra liv. Read the rest of this entry