Bloggarkiv

Vi måste bli bättre på att undervisa om egendomsgemenskap

För inte mer än 120 år sedan var det knappt någon präst eller pastor i det här landet som ansåg att Andens mirakulösa gåvor – såsom tungotal, profetia och helande – fortfarande finns tillgängliga. Detta innebar att varje gång de skulle predika utifrån en bibeltext som handlade om dessa gåvor, såsom Apg 2, la de krutet på att förklara för sina församlingsmedlemmar varför det dog ut med apostlarna. Först med pingstväckelsen i 1900-talets början och den efterföljande karismatiska rörelsen blev det ovanligare med cessationism som den här idén kallas, och idag är den närmast ickeexisterande i Sverige.

1800-talspredikanter som ville bortförklara mirakulösa gåvors relevans och vikt drevs av olika saker. Dels hade de sällan en egen erfarenhet av det och ville inte anses andligt mesiga. Dels var det ovanligt i deras församling, så av pastoral hänsyn ville de inte att församlingsmedlemmarna skulle känna press att börja profetera och bota sjuka. Och dels var säkert flera av dem helt enkelt övertygade om att cessationismen var sann, trots att den låg på så otroligt bräcklig grund – det finns ju för det första inget bibelställe överhuvudtaget som faktiskt säger att mirakulösa gåvor ska upphöra med apostlarnas död.

När pastorer och präster idag predikar och undervisar om egendomsgemenskap ser vi ungefär samma sak hända. De allra flesta lever inte själva i det och vill det inte heller, trots att det mycket troligt skulle gynna dem andligt och stressmässigt, och de flesta av deras församlingsmedlemmar lever inte heller i det. Så man undervisar en sorts ekonomisk cessationism där den apostoliska praktiken att sälja allt och ge till de fattiga, som uppmanades av Jesus själv (Luk 12:33), beskrivs som något passé och i vissa fall till och med som en dålig idé. Read the rest of this entry

Efterlysning: Kristna som vill leva i egendomsgemenskap

gandalf wants you

Under 1900-talet skedde ett stort paradigmskifte i den protestantiska kyrkan. Från att de flesta vid århundradets början trodde på cessationismen, den bibliska läran om att Andens gåvor upphörde med apostlarna, till att de allra flesta började tro på att mirakler fortfarande sker i och med pingströrelsens och den karismatiska rörelsens framväxt. Här i Sverige är det extremt ovanligt med cessationister idag, trots att den var så dominerande för bara 115 år sedan.

Ett liknande skifte är nödvändigt och förmodligen redan på väg när det gäller kristnas syn på egendomsgemenskap. Idag råder en ekonomisk cessationism som säger att apostlarnas ekonomiska livsstil som utraderade fattigdom och rikedom är något som upphörde med dem och som vi inte behöver följa idag. Men fler och fler inser att detta är rappakalja. Dels är det kyrkohistoriskt fullständigt fel att hävda att Jerusalem var den enda församling som praktiserade egendomsgemenskap — det var välspritt i fornkyrkan och sågs som normativt en bra bit in på 200-talet — dels så finns det inget i Bibeln som antyder att egendomsgemenskap är dåligt eller skulle vara begränsat tidsmässigt.

Jag själv insåg detta för flera år sedan, och även om det var en jobbig tanke att ge upp min rikedom och lyxdrömmar så gjorde min kärlek till Jesus att jag inte kunde ignorera Hans vilja. Jag förstod att jag var den rike unge mannen i Matteus 19 och att jag inte kan distansera mig från hans situation genom att hitta på någon skiljande egenskap som texten inte nämner.* Jag såg hur budet om att sälja allt riktades till alla lärjungar i Luk 12:33 och hur det var ett kall till egendomsgemenskap och ekonomisk utjämning i Apg 2:44-45, 4:32-37. Read the rest of this entry

Vad hade Paulus sagt om dagens liberalteologer?

Paulus halshuggning

Paulus halshuggning

Jag är nyss hemkommen från min församlings årliga sommarläger Kingdom Camp på Sjövik. Många olika nationaliteter och språk var samlade och tillsammans tillbad vi Gud, bad, och fördjupade oss i temat Gud med oss. Ett team som jag ledde evangeliserade i Avesta och så producerade vi en film halleluja! ”If Paul had 20th Century Disciples”, en episk komedi som spekulerar i hur den stora aposteln hade hanterat skeptiska liberalteologer av våra dagar:

Vad sa, vill ni ha bloopers? Här kommer bloopers:

Jag har faktiskt spelat in en del videor av det humoristiska slaget den senaste tiden och lagt ut dem på min engelska youtubekanal Holy Spirit Activism. Franklin Graham sa för någon vecka sen att alla muslimska invandrare borde deporteras bort från USA, vilket föranledde mig att göra en sketch om hur jag hoppas pappa Billy Graham reagerar på det:

Read the rest of this entry

Varför kristna idag ska leva som i Apostlagärningarna

Apg 29

Bibeln utgörs av de judiska heliga skrifterna, Gamla Testamentet, och apostlarnas skrifter, Nya Testamentet. Kriteriet för att en bok skulle hamna i NT var att den var skriven av en apostel eller dennes lärjunge. Nå, hör och häpna så innehåller NT uppmaningar till att vi ska följa Jesus såsom apostlarna följer Honom. ”Följ mitt exempel liksom jag följer Kristi exempel.” (1 Kor 11:1).

Jesus säger själv ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.” (Matt 28:19-20) Jesus lärde apostlarna att göra samma saker som Han, och Han uppmanar dem att lära sina lärjungar att göra samma saker som de, och så vidare.

I detta ingår förstås Hans uppmaningar att vi ska predika om Guds Rike (Luk 9:2), leva enkelt (Matt 6:19ff) och leva i egendomsgemenskap (Luk 12:33, Joh 13:29). Så levde Jesus och så uppmanade Han sina lärjungar att leva. Vi ser dem göra detta i Apostlagärningarna, som jag skrev om i mitt förra blogginlägg.

En del kristna idag tror på cessationism, läran att ett fenomen har upphört med apostlarna. Det appliceras vanligtvis på Andens övernaturliga gåvor men det går att applicera det på de saker jag nämnde i det i blogginlägget: evangelisation, husförsamlingar, egendomsgemenskap. Read the rest of this entry

Nej, mirakler upphörde inte med apostlarna

Bra bok

Bra bok

Cessationismen, läran att Andens mirakulösa gåvor har upphört med apostlarna, är enligt min erfarenhet mycket ovanlig i Sverige. Hittills har jag bara stött på en enda som argumenterat för detta, det gjorde jag i förrgår i detta kommentarsfält. Därmed kanske det är onödigt att skriva så mycket om det, samtidigt har jag märkt att cessationismens tankegångar – att ett visst bibliskt fenomen som kännetecknade lärjungarna inte gäller längre – anammas på många andra områden. Samma resonemang används för att argumentera mot egendomsgemenskap, eller för att argumentera mot att de mirakler vi upplever idag ska vara lika många och stora som de på Apostlagärningarnas tid. Därför är det viktigt att reda ut det obibliska i den cessationistiska tankegången. Jack Deere (klippet ovan) har skrivit en riktigt bra bok som bemöter cessationismen, Surprised by the Power of the Spirit. Han var själv cessationist i många år tills han insåg att det inte var bibliskt.

Ett vanligt cessationistiskt argument är att eftersom mirakler är en apostels tecken enligt 1 Kor 12:12 så förekommer de inte längre eftersom vi inte har apostlar längre. Eftersom även Stefanus, Filippus och Agabus, som inte var apostlar, gjorde under tvingas man ofta modifiera detta till att gälla apostlarna och deras närmaste vänner. Men Paulus talar om att korinthierna får kraftgärningarnas, helandets och profetians gåva i 1 Kor 12, och att under sker (presens) bland galatierna i Gal 3:5. Att mirakler begränsades till apostlarna är alltså en obiblisk idé.

Argument mot semicessationism

Cessationism (fr. engelskans ”cease”) är läran att Andens gåvor har upphört, något som är helt och hållet obibliskt. Förut var detta en ganska vanlig hållning i Sverige men nu för tiden har jag inte hittat en enda kristen här som argumenterar för detta, vi har å ena sidan s.k. liberala kristna som menar att under aldrig någonsin skett (en uppfattning som tvingas ignorera alla vetenskapligt verifierade helanden och andra mirakler som finns dokumenterade, se t.ex. här) och å andra sidan kristna som tror att Andens gåvor är i funktion. Däremot har jag upptäckt att många kristna som är så att säga ”öppna” för det karismatiska inte ser många under i sina liv, och de anstränger sig inte särskilt för att se det. Tvärtom motsätter man sig ”för mycket” karismatik. Urkyrkan, församlingen som Jesus tänkte sig den som finns nedtecknad i Apostlagärningarna, blir då rätt obehaglig eftersom många under skedde där. Man tvingas då argumentera för en halv-cessationism, även om Gud i teorin kan göra under, så gör Han det inte i samma utsträckning som Apostlagärningarna, och det ska vi inte klaga på Honom för. Jag blev rätt chockad när jag upptäckte att nästan alla kommentarerna på Stefan Swärds mycket läsvärda inlägg om att kyrkan i Sverige behöver mer under, var negativa. Flera argumenterade för semicessationism. Här är mitt svar mot läran:

Read the rest of this entry