Bloggarkiv

Kommuniteter vs kyrkobyggnader

Efter åtta månader hos Jesus Army i England har jag nu flyttat tillbaka till Sverige och känner mig redo att starta kommunitet/er med mina vänner i Jerusalemprojektet. Jag är fylld med tankar och idéer. En sak som jag tänkt mycket kring de senaste dagarna är hur annorlunda en kommunitets arkitektur och inredning är jämfört med en kyrkobyggnad, eftersom de är designade för helt olika saker. Ta en titt på denna ritning av en svenskkyrklig byggnad:

KYRKPLAN.GIF

Jag gick till Svenska kyrkan en hel del som barn med min familj. När jag frågade min käre far varför vi gick dit sa han att det var ”Guds hus”. Jag tänkte att det var väldigt synd om Gud som hade ett så otroligt opraktiskt hus. Kyrkobyggnader må vara designade för att vara vackra, episka och samla många människor, men de är inte designade för att någon ska bo där eller ens vara där en längre tid. De är designade för att man så småningom ska gå därifrån.

Skärmavbild 2017-04-28 kl. 14.35.25

En typisk frikyrka, som ofta inkorpererar det Svenska kyrkan kallar församlingshem i samma byggnad som gudstjänstlokalen, är inte heller de designade för att folk ska stanna särskilt länge. Gudstjänstlokalen är en aula med bänkar eller stolar på rad, och övriga rum är mer inspirerade av kontor än av hem. Även om ungdomar eller hemlösa ibland sover över där är byggnaden inte designad för det – faktum är att jag känner till flera fall när hemlösa inte får sova i kyrkobyggnader alltför länge för att lokalens brandskydd inte är anpassat efter boende utan efter att lokalen ska stå tom på natten.

Read the rest of this entry

Därför behövs små församlingar

big church.jpeg

Gästinlägg av Emil Norberg.

Vad är egentligen församling? Vad vill Gud att församlingen ska vara?

Paulus mest välkända metaforer om kyrkan är den som en kropp (1 Kor 12:12-31, Ef 4:15) och en familj, sammansatt av Gud själv (Ef 2:19-20).

Församlingen är tänkt att vara världens hopp. Genom kyrkan (Jesustroende i gemenskap) ska alla människor få se att det finns hopp, ljus och liv; att det finns en god Gud som är värd allt. Genom församlingen ska vi finna livet som det är menat att levas, i intim gemenskap med Gud och intim gemenskap med varandra. 

I församlingen ska också Guds rike få vara. Det är ett rike där nästan allt som vi känner till är upp och ned; den som lägger ner sitt liv ska finna det och den som väljer att ge, han ska få. Read the rest of this entry

Dagen har fel om kyrkobyggnader

kyrkobyggnad

Här i England finns det många lustiga och smått bisarra exempel på saker som är så onödigt ineffektiva bara för att det ”alltid har varit så”. Som att även nybyggda hus knappt har någon isolering i väggarna, vägskyltar är övertydliga med självklara trafikbudskap och alla vägguttag har on/off-knappar för att… ja fråga mig inte varför. För en britt är allt detta naturligt och självklart men för mig som vet att man kan leva ett effektivare och billigare liv ter det sig rätt så sorgligt att tradition kan ha en så begränsande effekt på folks leverne.

Ungefär samma sak tänker jag om kyrkobyggnader.

Håkan Arenius har skrivit ett intressant men också väldigt problematiskt reportage om frikyrklig arkitektur vad gäller kyrkobyggnader. Det är intressant därför att inte så många har tittat på vad som ligger bakom frikyrkornas byggande, deras historia och funktion. Men det problematiska är att kyrkobyggandet inte ifrågasätts som den ineffektiva, dyra och i de flesta fall onödiga aktivitet det är. Read the rest of this entry

Krossa status quo-teologin!

Jag har haft det mycket trevligt på Torpkonferensen – tillbett Gud, träffat vänner och peppat för evangelisation och egendomsgemenskap. Jag har också botaniserar bland billiga böcker för tio kronor styck och hittade en intressant teologisk reflektion från evangelikala sydafrikanska kristna som var emot apartheid. De skriver om hur kristna apartheid-förespråkare i deras tid, 1986, stod för en status quo-teologi som ständigt hänvisade till Romarbrevet 13 för att kväva kristet motstånd mot rasiststaten:

Närhelst offren för förtrycket försöka höja sina röster eller stå emot det, kastas Romarbrevet 13 i ansiktet på dem av dem som utnyttjar dessa förtryckarsystem. Romarbevet 13 används följdaktligen för att upprätthålla det rådande tillståndet, och få kristna att känna skuld då de utmanar orättvisor i samhället.

Detta är en intressant kontrast till dagens kristna högerextremister som inte vill underordna sig överheten (dvs. Löfven & c:o) utan ta över den och förändra den för att nå sin främlingsfientliga utopi. Men den mörka status quo-teologin är inte utdöd i Sverige för det. Utan den används i hög grad när lärjungar vill återuppväcka den förlorade apostoliska formen för lärjungaskap och församlingsliv.

Read the rest of this entry

Dags för kyrkan att göra sig av med lådan!

Bild från churchanarchist.com

Bild från churchanarchist.com

 

Den bibliska, apostoliska kyrkan hade inga kyrkobyggnader. De tidiga kristna träffades i sina privata hem, på offentliga platser och i icke-kristnas byggnader (Apg 2:46). Vad skulle hända om kristna idag sålde sina dyra kyrkobyggnader, gav pengarna till de fattiga och sedan träffades i hemmen, på torgen och i synagogorna och moskéerna?

Jesus är bättre

Gästinlägg av Street Aid-evangelisten Simon Johansson, hämtat från hans fantastiska blogg Fool for Jesus:

jesus rocks

För ett tag sedan läste jag Hebreerbrevet. Det är ett brev som jag verkligen gillar, och en av de få böcker i Bibeln man inte riktigt vet vem som har skrivit. Det handlar om att Jesus är bäst – bättre än profeterna, bättre än änglarna, bättre än Moses, bättre än Lagen, bättre än prästerna, bättre än Templet, bättre än Jerusalem, bättre än Sabbaten (judarnas heliga vilodag).

Författaren försöker få läsarna att förstå detta, och att inte vända sig tillbaka till de gamla traditionerna, att inte börja kompromissa med det rena evangeliet – nämligen att Jesus är allt de behöver. De behöver inte Jesus plus prästerna eller Jesus plus en helig byggnad… Jesus räcker!

Ett högst relevant budskap även idag. Genom kyrkans historia har man gång på gång lagt sig till med gammaltestamentliga vanor som egentligen inte behövs längre. Och än värre: vanor som tar fokus bort från det väsentliga – vem Jesus är, vad han gjort och vad det betyder för oss idag.

Templet har ersatts med kyrkan (i bemärkelsen en byggnad), Sabbaten med söndagen, prästerna med ”kristna” präster och pastorer. Det är farligt när dessa saker blir vad det innebär att vara kristen, när sakramentalism och former blir vad man hakar upp sin tro på. Då kan man helt plötsligt vara kristen utan att vara kristen och kristendomen ter sig som vilken annan religion som helst, med heliga platser, heliga byggnader/tempel, heliga dagar/högtider och speciella heliga män/kvinnor. Read the rest of this entry

Skippa byggprojekten och satsa på multiplicerande husförsamlingar istället!

Hans Sundberg predikar i min församling, Mosaik

Hans Sundberg predikar i min församling, Mosaik

Inspirationsbomben Rickard Cruz har skrivit ett riktigt bra inlägg på sin blogg om att församlingar bör fokusera på multiplikation istället för på addition. Han hänvisar till ett föredrag av Neil Cole och slår fast:

Guds rike bygger inte på addition utan på multiplikation. Det handlar hela tiden om att ge vidare det man har fått till andra så att de i sin tur kan ge det vidare till andra. Ett exempel på detta ser vi hos Paulus när han i 2 Tim 2:2 skriver så här till Timoteus: ”Och det som du har hört av mig inför många vittnen skall du anförtro åt pålitliga människor, som i sin tur skall bli utrustade att undervisa andra.” Här ser vi multiplikation i fyra eller möjligen fem steg: 1) Jesus, 2) Paulus, 3) Timoteus, 4) pålitliga människor och 5) andra. Paulus visste att han själv inte kunde nå hela världen men att han kunde göra det genom multiplikation. […]

Multiplikation kan dock vara frustrerande eftersom resultaten ser så små ut i början. Tänk dig att du har en lärjungarörelse som startar med två personer och som dubblerar sig varje år. Det skulle innebära att man efter ett år är fyra personer och efter 5 år är 32 personer. Det är inte direkt den typ av tillväxt som blir omskriven i kristna tidningar!

I det läget menar Neil att det finns en stor frestelse att istället för att fortsätta att långsamt multiplicera istället börja addera. Låt oss samla till stora möten! Vi gör en evangelisationskampanj som vi bjuder in alla till! Vi ska skaffar en lokal! Eller andra liknande additionsinitiativ. Om vi verkligen ska få se en lärjungarörelse i Sverige och i Europa behöver vi motstå den frestelsen och istället fortsätta att multiplicera oavsett hur lång tid det tar. […] Om lärjungarörelsen i exemplet skulle fortsätta dubbleras varje år så skulle man vara över 1 miljon efter 20 år.

Read the rest of this entry

Bränn kyrkorna

You're going down

You’re going down

Idag publicerades min debattartikel i Dagen om att kyrkan behöver en radikal klimatomställning. De extremt tröga klimatförhandlingarna gör att kyrkan inte kan invänta den politiska processen, utan vi måste ta egna initiativ och ha som mål att varje församling ska sänka växthusgasutsläppen med 90-100 % till 2050 (helst tidigare förstås). Därtill måste varje enskild kristen också sänka sina utsläpp. Jag ger i artikeln tre konkreta förslag på hur detta kan uppnås: att församlingarna undervisar om och uppmanar till vegetarianism, att de undervisar om och uppmanar till en enkel livsstil som tar avstånd från rikedom, samt att de blir husförsamlingar och säljer sina byggnader.

Det senare är en fråga jag börjat känna mer för på senare tid. Att kristna individer inte ska vara rika innebär ju att kristna församlingar inte heller ska vara det. Men rika församlingar finns det en hel drös av, och deras främsta utgift är oftast kyrkobyggnaden. Tidigare har jag sett en återgång till den nytstamentliga församlingsmodellen med husförsamlingar som mest en praktisk fråga – det blir mer organiskt, mysigt och lättorganiserat. Men naturligtvis är det i allra högsta grad en ekonomisk fråga. Man sparar rejält mycket pengar om man går över till att bli en husförsamling.

Read the rest of this entry