Bloggarkiv
Vem vågar vara som Lewi Pethrus idag?
Good ol’ Lewi Pethrus
Idag är det 40 år sedan pingstaposteln Lewi Pethrus gick hem till Gud, och både Dagen och Svenska Dagbladet har publicerat minnesreportage som jag varmt rekommenderar. Lewi drabbades av pingstväckelsen direkt efter att den bröt ut på Azusa Street, och jag minns hur jag läste i hans självbiografi om när han beskrev den norske pingstledaren Thomas Baratts andedop: tungor som av eld dök upp ovanför hans huvud när han började tala i tungor för första gången. Som jag skrivit om många gånger förut kännetecknas den tidiga pingstväckelsen av mängder med mirakulösa vittnesbörd – folk som talar i tungor på existerande språk, övernaturliga helanden, profetiska syner och uppenbarelser, med mera.
Lewi brann för att fler både inom kyrkan och utanför skulle uppleva andedopets mirakulösa kraft. Han var inte den svenska pingströrelsens grundare, men utan tvekan dess mest inflytelserika ledare under många decennier. Dock motsatte han sig samfundsbildning och centralisering och betonade hur pingströrelsen måste vara kongregationalistisk och gräsrotsbaserad för att behålla väckelseelden. Ironiskt nog blev han ändå i praktiken som en biskop.
Förutom betoningen på andedopet och tecken och under så är Lewi ihågkommen för hans stora samhällsengagemang och aktivismen för missbrukare och andra nödlidande. LP-verksamheten, som har sitt namn efter Lewis initialer, finns kvar än idag, liksom nyhetstidningen Dagen som Lewi initierade och som i mitt tycke är Sveriges i särklass bästa kristna tidning – ja bästa tidning överhuvudtaget. Och så var Lewi förstås också en av initiativtagarna till Kristen demokratisk samling, senare Kristdemokraterna, som förstås påverkat samhället oerhört.
När jakten på falska profeter går för långt
Los Angeles Times anklagar pingstväckelsen på Azusa Street för att drivas av hysteri, 18 april 1906
I den svenska kristenheten finns några party poopers som ägnar massiv energi åt att förklara varför andra kristna är falska profeter som drivs av demoner istället för den Helige Ande. Hemsidor som Berndt Isaksson, Vakna Sverige och Bibelfokus varnar väldigt mycket för falska profeter och pekar ut personer, kyrkor och samfund som falska och demoniska. Jag är inte främmande för att det finns falska profeter – präster i Svenska kyrkan som förnekar Jesus eller synkretister i Sydafrikas sionistkyrka som praktiserar häxkonst och vodoo är exempel på det – men jag har flera gånger anmärkt på att Sveriges falska profetjägare i regel aldrig använder en biblisk urskiljningsmetod.
I mitt förra inlägg, Hur ska man urskilja falska profeter?, gick jag igenom vad Nya Testamentet säger om frågan och kom fram till att vi ser vilka som är falska profeter utifrån deras bekännelse och deras gärningar. Ovan nämnda hemsidor bryr sig dock mer om s.k. ”manifestationer”, om folk skakar, faller, gråter etc. när de ber om andeuppfyllelse på karismatiska möten. Med hjälp av Andrew Stroms kundalini-teori antar de att detta är samma sak som hinduism och new age eftersom liknande ”manifestationer” går att se där. Problemet är dock att Bibeln själv säger att demoner imiterar Andens verk (2 Mos 7), och Nya Testamentets urskiljning baseras som sagt på bekännelse till Jesus och goda gärningar, inte s.k. ”manifestationer”.
Därmed utsätts massvis med godhjärtade, Jesusälskande karismatiska kristna för förtal och hat från folk som utpekar dem som falska profeter. Det är dock inte förvånande eftersom Jesus själv blev anklagad för att göra mirakler genom demoner (Matt 12:22-30) och Han sa: ”Lärjungen skall vara nöjd om han får det som sin lärare och tjänaren om han får det som sin herre. Om man har kallat husets herre för Beelsebul, kan då hans husfolk vänta sig något bättre?” (Matt 10:25). Att folk reagerar på olika sätt när Anden berör dem är inte konstigt, det är en naturlig reaktion som följt alla väckelserörelser. När pingströrelsen startade på Azusa Street förekom liknande saker som det vi ser i dagens karismatiska rörelse, och mycket riktigt blev de anklagade av cessationistiska evangelikaler för att vara besatta.
Pingstkyrkans pingstmirakel
I fredags var åkte jag med Pannkakskyrkan till Avesta där Pingstkyrkan anordnar en bandyturnering varje Lucia. Massvis med ungdomar var där, och vi fick både stå och servera pannkakor utanför arenan och berätta vittnesbörd om mirakler i arenan. Runt tolvtiden satt jag och gnolade på lite lovsånger vid pannkaksgrillen när en kille kommer fram till mig och frågar ”Du, vad är det som skiljer pingstkyrkan från andra kyrkor? Vad är det de tror på?”
Då gick jag igång.
”I början av 1900-talet samlades ett dussin människor från olika länder, klasser och samfund i ett hus i Los Angeles med en intensiv hunger efter att få uppleva Pingsten igen. Pingsten är kyrkans födelsedag när den Helige Ande uppfyllde de kristna och gjorde stora mirakler, där det första var att de kunde predika Evangeliet på språk de inte hade lärt sig. Latin, egyptiska, mesopotamiska osv. När det här gänget i Los Angeles bad att de skulle uppleva samma sak var det precis det de fick göra. Den Helige Ande slog ner som en bomb och stora mirakler skedde.
De flyttade in i en lokal på Azusa Street och hade möten konstant i tre år. Massvis började tala nys språk som den Helige Ande ingav. En sudanesisk muslimsk tolk var nyfiken på vad som hände, och när han kom in hörde han ett budskap på sitt eget språk. Han blev frälst och hjälpte till att identifiera vilka språk som talades. Fler hjälpte till och efter bara några månader hade de identifierar 20 språk, inklusive hebreiska, hindi och teckenspråk.
Tungotal – språkets nådegåva
Jag har alltid tyckt att tungotal är ett märkligt begrepp. Att ”tala i tungor” låter för vanligt folk varken fräscht eller modernt. Och många ickekristna förstår inte poängen med att tala ett obegripligt språk.
Få känner dock till alla de gånger kristna under den Helige Andes ingivelse talar på existerande språk. Jag skrev till exempel för ett halvår sedan om när jag träffade en kille som hade talat finska på ett bönemöte, trots att han aldrig lärt sig det språket. Likaså har jag vänner som både talat existerande språk och som hört andra göra det.
Samma fenomen förekom på Azusa Street, väckelsen som sparkade igång pingströrelsen som blev kända just på grund av deras praktiserande av ”tungotal”. I en tid när kristenheten blundade för Bibelord som Apg 2:4 och 1 Kor 14:5 eller bortförklarade dem, så återgick pingströrelsen till urkyrkans praxis och talade ut på det andliga språket. Och det innebar inte alltid obegripligt babbel, folk talade ofta på existerande språk, och vissa åkte som missionärer till de områden där deras tungotalsspråk talades. Se videoklippet nedan.
För ännu fler exempel hänvisar jag till Spoken by the Spirit: Documental Accounts of ‘Other Tongues’ from Arabic to Zulu av Ralph W. Harris.
Pingströrelsen har glömt hur man evangeliserar
Dagen-reklam
Den här bilden hittade jag i en bok om Pingströrelsens historia. Från den tiden då det var väckelse. Från den tiden när pingströrelsens tidning Dagen hade som syfte att sprida väckelse. Har de det fortfarande? Skulle Dagen kunna påstå idag att om man vill föra människor till tro ska man ge dem ett ex av deras tidning? De flesta kan nog erkänna att så inte är fallet. Dagen år fylld av inomkyrkliga intriger, debatter om hur lite man ska tro på Bibeln, kritik av karismatiska sammanhang etc. Men att tidningen skulle sprida väckelse? Näpp.
Samma sak gäller TvInter. Man försöker producera finurliga program men de präglas knappast av väckelse. De som dock präglas av en rejäl hunger efter väckelse är Kanal 10, men där är det dock många gånger uppblandat med tvivelaktig teologi. Pingst har idag på de flesta håll sund teologi, men man har tappat evangelisationsviljan och väckelsetörsten.
Samma Pingströrelse har sina rötter i Azusa Street där den Helige Ande gjorde mäktiga under för att föda den snabbast växande religiösa rörelsen någonsin. Samma Pingströrelse har ett fantastiskt arbete i andra länder genom IBRA. Men av någon underlig anledning försöker man inte pröva på samma framgångsrecept här, med argumentet att det funkar så oerhört annorlunda här jämfört med överallt annars i världen, ett mycket dåligt argument som inte ens stämmer. Bara för några decennier sen brann väckelsen i Sverige med stora helandemöten, brinnande evangelisationsvilja och hängiven lärjungaträning. ”Men vad vill man i dag?” som förre TvInter-chefen Arne Winerdal frågar sig. Read the rest of this entry
Tappa inte hoppet!
För ett och ett halvt år sedan läste jag längtansfullt berättelser från väckelsen på Azusa Street – om alla som blev frälsta, helade, andedöpta och helgade till ett liv i radikal kärlek. En enorm Gudsfruktan och ödmjukhet fyllde den internationella pilgrimsskaran, bestående av alla möjliga etniciteter och klasser, när de fick bevittna mirakel på mirakel. Jag slet mitt hår för att jag inte var född hundra år tidigare. Jag vill vara med om detta! Jag vill se Apostlagärningarna med egna ögon!
Då slog det mig: helgonen i rucklet på Azusa Street hade ingenting som vi inte har, en väckelse minst lika stor som den kan slå ner här. Det finns hopp för Sverige.
Hans Sundberg predikade för en vecka sen i min församling Mosaik om att hoppet om Guds Rike innebär att vi inte behöver vara rädda för döden eftersom Gud gett oss evigt liv, och att vi bör ha en ständig förväntan på att Guds Rike ska bryta fram här och nu. Vi får absolut inte drabbas av hopplöshet när vi ser det kaos kyrkan befinner sig i. Det är en kedja som fängslar många i kyrkan i Sverige, men Herren vill befria oss från den. Han vill ge oss en framtid och ett hopp.
Endast i Gud har du din ro,
min själ, ty från honom kommer mitt hopp. Endast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla. (Ps 62:6-7)
Som jag skrev i mitt förra inlägg: att rikedomen hindrar väckelse innebär inte att det är kört, vi behöver bara göra oss av med rikedomen! Gud är inte onåbar, vi behöver bara vända oss till Honom. Fortsätt be och arbeta för väckelse! Ha tålamod så att vi kan ta emot den i rätt tid. Och ha mod att delta i den när den kommer med alla prövningar och uppoffringar som väckelse innebär.
Här kan du läsa mer om hur enkelt det är för Gud att sända en väckelse likt den på Azusa Street till Sverige.
FAQ om tecken, under, fred och rättvisa
För snart två månader sedan blev jag inbjuden av min gode vän Michael Liliequist till Café Dialog, där jag talade om att förena tecken och under med fred och rättvisa. Det finns att se och läsa här. I förrgår var min mamma inbjuden om att tala om Svenska kyrkans framtid, men den slarvern hade bokat in fel datum, så då fick jag hoppa in som ersättare. Eftersom jag inte är så haj på Svenska kyrkans framtid talade jag om Sveriges kyrkas framtid, och eftersom den framtid vi ska be om och sträva efter ligger i kyrkans dåtid, den kyrkliga modellen i Apostlagärningarna, talade jag om att förena sund, brinnande karismatik med passionerat engagemang för fred och rättvisa som leder till massevangelisation och väckelse – ungefär samma sak som jag talade om förra gången helt enkelt.
Eftersom Café Dialog är ett samtalsforum diskuterade vi tillsammans ett gäng frågor rörande detta (FAQ är att ta i, men det lät snitsigare än ”samtalskväll”). Kan man verkligen tro att mirakler förekommer i vårt upplysta samhälle, eller är inte Bibelns övernaturliga berättelser resultatet av naiva människors mytbildning? Hur kommer det sig att t.ex. Italien är mycket öppnare för mirakler än Sverige, och att vi inte uppmärksammar att helanden verifieras av vetenskapsmän där? Skapar inte talet om helande falska förhoppningar när människor inte blir helade? Bottnar inte den karismatiska rörelsen i framgångsteologisk överklass, eller har den ett annat ursprung? Räcker det inte med att ge litegrann åt de fattiga för att sedan behålla sin rikedom för sig själv? Upphörde inte egendomsgemenskapen med apostlarna? Måste man bli fattig och börja tigga själv om man säljer allt man äger? Är det bra att öppna upp kyrkorna på vardagarna? Hur skapas församlingstillväxt? Och finns det tecken på en ny väckelsevåg över Sverige?
Lev inte i okunnighet gällande dessa frågor, se videon ovan!
Liv, kraft och kärlek: Väckelse à Apg.
Den första kyrkan kännetecknades av att många blev frälsta, stora under skedde och de kristna älskade alla, inklusive sina fiender, och delade allt gemensamt så att ingen led någon nöd. När kyrkan inte ser ut såhär innebär det att den sover och måste väckas. Detta klipp sammanfattar vad jag försökt förmedla på Hela Pingsten i snart ett år, det är en sådan här väckelse kyrkan i Sverige behöver, en väckelse fylld av liv, kraft och kärlek:
Stora delar av kyrkan i Sverige sover. Detta blir uppenbart när man jämför den med hur kyrkan såg ut i början, vilket finns nedtecknat i Bibelboken Apostlagärningarna. Där läser vi om hur urkyrkan kännetecknades av:
- Liv: Kyrkan var levande och glädjefylld och mängder med människor kom till tro på Jesus och fick evigt liv.
- Kraft. Gud gjorde många tecken och under som bekräftade att budskapet om evigt liv i Jesus var sant.
- Kärlek. Kristna älskade varandra och alla andra som sig själva och delade allt så att ingen led någon nöd.
När kyrkan inte ser ut så här innebär det att den sover och måste väckas. Det är det väckelse innebär, att kyrkan återgår till sitt normaltillstånd. När Guds väckarklocka ringer, då sprider kristna Evangeliet som galningar var de än är, då uppväcker de döda och driver ut demoner, och då står de inte ut med att äga rikedom utan delar allt med de fattiga.
Samma gärningar som Jesus
Jag har flera gånger mött åsikten att kyrkan inte är kallad till den intensitet vad gäller under och tecken som jag uppmanar till på den här bloggen. Det bygger ofta på att man anser att medan vissa kristna har så pass starka gåvor att de kan profetera vad folk heter, hela obotliga sjukdomar mm. är inte alla kristna kallade till så starka karismatiska tjänster som den Jesus hade. Jesus är enligt detta synsätt inte en modell för hur varje kristen ska vandra i Andens gåvor. Jag tror det finns tre anledningar till att en sådan syn är felaktig: en Biblisk, en kyrkohistorisk och en teologisk.
1. Den Bibliska anledningen
Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? De ord som jag talar till er, talar jag inte av mig själv. Fadern förblir i mig och gärningarna är hans verk. Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Om ni inte kan tro det, så tro för gärningarnas skull. Sannerligen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det. (Joh 14:10-14)
”Jag talar liv i dig, säger Herren!”
I söndags kom Simon Ådahl med team (dotter, granne och kompis) till min lilla församling Mosaik. Lokalen blev proppfull av både folk och Gudsnärvaro, mötet pågick i fyra timmar och Simons huvudbudskap, att Herren talar liv i dig och vill göra dig hel och fri, trängde djupt in i mångas hjärtan.
Jag visste redan att Simon har en stark profetisk gåva, men det gjorde det inte mindre fantastiskt att höra historia efter historia som han berättade från sitt liv när han och hans vänner profeterat in i människors liv. Ett exempel: Simon och hans granne Örjan (eller som de kallar sig själva: Kling och Klang) var på en ledarkonferens i Bethel Church i Kalifornien (hur de överhuvudtaget tog sig dit är en mirakulös historia i sig). Under konferensen profeterade två män att en väckelse likt den på Azusa Street kommer slå ner i Sverige. Det var ju bra, så glada och nöjda återvänder Kling och Klang till hotellet.
Hur ser kyrkan ut om hundra år?
Jag talade med min pastor idag, och det han ständigt frågar sig när han ser sig omkring på Kristi kropp är hur kyrkan i Sverige kommer se ut om hundra år om inte Jesus kommit tillbaka. Han är övertygad om att den kommer vara radikalt annorlunda. Faktum är att han tror att dagens etablerade kyrka inte kommer ha överlevt. Inte ens generationen som var kristna till namnet och samlades i kyrkan på högtider kommer finnas kvar. Kyrkan kommer i mycket högre grad tvingas vara en radikal motkultur som predikar Evangeliet ”from scratch”. Kulturkyrkor som inte har en vision och passion för Guds Rike kommer suddas ut.
När jag läser om det nya samfundet med fem alternativa namn funderar jag på hur det kommer utvecklas. Deras strategiska plattform låter riktigt, riktigt lovande: enkel, tydlig, och Biblisk med fokus på kombination av andligt liv och socialt arbete. Hur det kommer utformas i verkligheten är jag mer orolig för. Erfarenheten säger mig att Missions- Baptist- och Metodistkyrkan på senare tid kraftigt nedprioriterat mission, bön och Guds ord som enligt dokumentet är väldigt viktiga beståndsdelar.
Nå, viktigt är att komma ihåg att kyrkan i Sverige om hundra år inte lär se ut som beskrivet ovan, även om Jesus inte kommer tillbaka innandess. 1900 spekulerade präster och pastorer troligen kring samma sak. Sen kom Azusa och den karismatiska rörelsen och vände upp och ner på allting. Och inom en snar framtid lär Azusa2.0 vända upp och ner på allting i Sverige. Inklusive Gemensam Framtid.
Gott nytt år!
Låt oss likt kyrkofäderna ignorera de hedniska högtiderna och sätta vår främsta lojalitet till Herren Jesu kristi kyrka, som firar nyår idag. Det profana nyåret, med rötter i avgudadyrkan och vars främsta ritual är att bokstavligen bränna pengar framför ögonen på fattiga människor, bör vi som Jesu lärjungar vänligt men bestämt strunta i.
Ni har kanske märkt att jag blivit sugen på väckelse i Sverige. Jag har skrivit om väckelse ända sedan bloggen startade, men det är först nu som det sjunkit ner på djupet dels att vi verkligen behöver en väckelse akut, dels att det inte är en omöjlighet att väckelsen kommer – tvärtom bör vi förvänta oss det. En väckelse likt den som skedde på Azusa eller den som sker idag i Kina med en enorm Andeutgjutelse som låter Himlen komma närmare jorden än vi trodde var möjligt kan förverkligas i Sverige – i år! Allt som krävs är att vi ödmjukar oss under Gud och låter Honom ta över helt och fullt.
Mirakler på Azusa street
Följande är en översättning av utdrag ur kaptilet ”In the beginning: Meet Sister Carney” i boken Azusa Street: They told me their stories. Tommy Welchel återger de vittnesbörd från Azusa som en av dem som var med från början av väckelsen delade med sig av till honom i mitten av sextiotalet.
Under ett av våra måndagsmöten frågade jag syster Carney: ”Vad för mirakel minns du som skedde genom dig?” Hon log och läpparna sjönk liksom in när upphetsningen steg inom henne.
”Det var kvinnan som kom på sin man med en annan kvinna. Hon började slåss med henne och den otrogna kvinnan bet av en del av hennes öra.” Syster Carney log men jag började skratta högt. Hon tillrättavisade mig ödmjukt för att jag hade skrattat och sa: ”Broder Tommy, det är inte roligt att upptäcka sin man tillsammans med en annan kvinna, än mindre att hon och hustrun börjar slåss, än mindre att den ena biter av den andras öra.”
Den mirakulösa historien om hur väckelsen hamnade på Azusa street
Detta är en översättning av ett utdrag ur boken ”Azusa street: They told me their stories”, som är en sammanställning av flera ögonvittnesskildringar av väckelsen på Azusa street. Följande är baserat på syster Carneys eget vittnesbörd.
Poliskonstaplarna var artiga men bestämda. ”Stäng antingen ner eller hyr ett annat ställe, som en vanlig kyrka eller möteslokal. Ni har blivit för många för att kunna mötas i det här huset.”
Detta väckelsemöte började som en liten samling ledd av William Seymour i ett hus på Bonnie Brae Street. Nu samlade mötena folk i trädgården, i grannars trädgårdar och ute på gatan medan broder Seymour predikade från verandan till detta lilla hus i Los Angelses-området.
Seymour hade varnats flera gånger innan och insåg att han behövde en mycket större lokal. Guds kraft var uppenbar då folkmassan blev större och större varje dag som gick. Han hade letat efter ett annat ställe där de kunde hålla mötena och hittat ett övergivet magasin som en gång användes som Metodistkyrka. Magasinet var perfekt, det enda som hindrade Seymour från att hyra det var pengar.
andreascucca
David Larsson
desireekjellin
Emma Andersson
emilioghazal
foolforjesus
Frida Lindberg
hansakesundberg
Micael Grenholm
Hela Pingsten
jakobromeborn
Katarina Hedman
Anneli Lendrup
Marie Larsson
Marius Ihlar
Jacob Schönning
minlund
nataliemariasophie
rebeckajoyrodriguez
Sarah Stenmark
Sara
sirakamanuel
suri
