Bloggarkiv
Att välja Gud framför TV:n
Att leva enkelt för att hjälpa de fattiga så mycket som möjligt handlar inte bara om att vara sparsam och generös när det gäller pengar. Enkelhet handlar också om tid. Om den tid som vi spenderar på oss själva och våra närmaste blir för stor, blir det oundvikligen mycket mindre tid som vi kan spendera på att hjälpa de fattiga eller övertala andra om att leva enkelt. Medan mängden pengar varierar från person till person har vi alla samma budget av tid.
I enkelhetsrörelsen är det dock vanligare att man hyllar och vill prioritera tid man spenderar på sig själv: fritid i naturen, med familjen, med hobbies. Detta porträtteras i kontrast till arbete, som ska skäras ner på så mycket som möjligt. Denna ”downshifting” motiveras med att de ekonomiska hjulen snurrar långsammare om man bidrar med mindre arbetskraft till den och har mindre pengar att konsumera för. Att äta glass i parken och softa snarare än att jobba anses då vara en miljögärning.
Bibeln har ett annat perspektiv. Arbete ses som något väldigt gott – så länge det gör nytta för människor. Paulus skriver att vi ska ”arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.” (Ef 4: 28) Han sa även: ”I allt har jag visat er att man så ska arbeta och ta hand om de svaga och komma ihåg de ord som Herren Jesus själv har sagt: Det är saligare att ge än att ta.” (Apg 20:35). I sin undervisning lyfter han fram vikten av att arbeta på sin frälsning (Fil 2:12), något distinkt från att jobba för en lön givetvis, men fortfarande något som kräver tid och energi. Read the rest of this entry
Är ”sälj allt ni äger” en bildlig uppmaning?
I en Facebook-kommentar till mitt förra inlägg om kommunitetsliv menade en person att egendomsgemenskap inte kan ses som helgelse. Då jag poängterade att Jesus uppmanar till egendomsgemenskap i exempelvis Luk 12:33 och 14:33 skrev personen:
Blir märkligt att tolka de där skriftställena bokstavligt på det sättet. Det är en illustration på att vi måste försaka allt för att följa. Det andra skriftstället handlar om att inte samla skatter här utan i himlen. Alltså poängen är att tänka efter på var ens hjärta är så man prioriterar rätt samla inte och åtrå inte. Det handlar inte om att ingen får äga det nödvändiga för att klara livet. 1 Tim 5:8
Jag menar att det tvärtom blir väldigt märkligt att tolka dem bildligt. I Luk 12:33 säger Jesus: ”Sälj vad ni äger och ge gåvor. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.” Det riktas enligt vers 22 till hans lärjungar. Orden om att sälja allt är en uppenbar parallell till Jesu uppmaning till den rike mannen i Matt 19, Mark 10 och Luk 18. Uttrycket återkommer även i Apostlagärningarna när inträdet i den urkristna egendomsgemenskapen beskrivs (Apg 2:44-45, 4:34-35).
Här ser vi ett första problem med att förstå dessa ord som bildliga. Dess första åhörare, lärjungarna, följde dem bokstavligen. Lukas är ju även författare till apostlagärningarna, så det är en medveten koppling mellan Jesu uppmaning till allt-säljande och lärjungarnas egendomsgemenskap. Att Lukas i evangelierna skulle använda det bildligt men sedan bokstavligt i apostlagärningarna är långsökt. Read the rest of this entry
Kommuniteter vs kyrkobyggnader
Efter åtta månader hos Jesus Army i England har jag nu flyttat tillbaka till Sverige och känner mig redo att starta kommunitet/er med mina vänner i Jerusalemprojektet. Jag är fylld med tankar och idéer. En sak som jag tänkt mycket kring de senaste dagarna är hur annorlunda en kommunitets arkitektur och inredning är jämfört med en kyrkobyggnad, eftersom de är designade för helt olika saker. Ta en titt på denna ritning av en svenskkyrklig byggnad:
Jag gick till Svenska kyrkan en hel del som barn med min familj. När jag frågade min käre far varför vi gick dit sa han att det var ”Guds hus”. Jag tänkte att det var väldigt synd om Gud som hade ett så otroligt opraktiskt hus. Kyrkobyggnader må vara designade för att vara vackra, episka och samla många människor, men de är inte designade för att någon ska bo där eller ens vara där en längre tid. De är designade för att man så småningom ska gå därifrån.
En typisk frikyrka, som ofta inkorpererar det Svenska kyrkan kallar församlingshem i samma byggnad som gudstjänstlokalen, är inte heller de designade för att folk ska stanna särskilt länge. Gudstjänstlokalen är en aula med bänkar eller stolar på rad, och övriga rum är mer inspirerade av kontor än av hem. Även om ungdomar eller hemlösa ibland sover över där är byggnaden inte designad för det – faktum är att jag känner till flera fall när hemlösa inte får sova i kyrkobyggnader alltför länge för att lokalens brandskydd inte är anpassat efter boende utan efter att lokalen ska stå tom på natten.
Varför växer Bruderhof när Jesus Army krymper?
Idag har jag och Sarah för första gången besökt Bruderhof. Deras Peckham Community i centrala London är en nystartad missionskommunitet bestående av två familjer och tio studenter. Då jag bott hos Jesus Army sedan augusti förra året och Sarah precis avslutat en tvåmånadersvistelse där var vi väldigt nyfikna på vilka paralleller och skillnader som finns mellan de två rörelserna. I synnerhet kommunitetsledaren Tom Kleinsasser gav oss flera värdefulla upplysningar som gör att jag vågar mig på några generella jämförelser som som sträcker sig längre än Peckham.
Båda är evangelikala, bibelbetonande rörelser. Båda praktiserar fullständig egendomsgemenskap i sina kommuniteter och centrerar församlingslivet kring dem. Kommuniteterna rymmer familjer såväl som singlar och är tämligen stora. Vissa är ute på landet, andra i städer. De driver egna, sociala företag och vill rikta sig utåt mot samhället. Tyvärr är båda även patriarkala och låter inte kvinnor vara ledare (även om Jesus Army håller på att förändras på den punkten). Båda har en säregen subkultur och är relativt små samfund: Jesus Army har 1500 medlemmar medan Bruderhof, internationellt, har 2700.
Så till skillnaderna. Jesus Army är betydligt mer karismatiska än Bruderhof och har varit mycket mer involverade i gatuevangelisation, även om det tyvärr har dragits ner kraftigt det senaste decenniet. Jesus Army är yngre och är enligt mig och Sarah mer känslobaserade än teologiskt förankrade. Bruderhof är mer konservativa, vilket syns tydligt i och med att kvinnorna måste ha långklänning och huckle. De är även uttalat pacifistiska och anabaptistiska medan Jesus Army enbart säger att de inspireras av anabaptismen. Read the rest of this entry
Det våras för kommuniteterna
Tyvärr kunde jag och Sarah inte vara med på årets Sammankomst för kristna kommuniteter eftersom vi är i England, men det hindrade inte de som var med från att ha en fantastisk helg. Josh Armfield rapporterar:
Förra helgen arrangerade kommuniteten Senapskornet Sammankomst i Luleå. Det är första gången Sammankomst har varit i Norrland och inte minst i Norrbotten! Det var en väldigt lyckad helg med mycket inspirerande seminarier, Gudstjänster, och samtal samt goda måltider och fin gemenskap.Temat för helgen var ”Att leva tillsammans i en trasig värld”.
Helgen började med middag och Gudstjänst på fredagkväll. Temat för Gudstjänsten var ”Engagemang i en trasig värld” och Annika Spalde delade tanker och inspiration från Dorothy Day och Peter Maurin som var grundaren till The Catholic Worker Movement. Annika delade också utifrån egen erfarenhet från hennes tid i Catholic Worker-kommuniteter.
På lördag morgon undervisade Tobias Hadin med ett seminarium om hur den tidiga kyrkan växte utan att ha någon uttalad evangelisationsplan. Den tidiga kyrkan växte istället på grund av sitt meningsfulla liv tillsammans i Jesu efterföljd. Den tidiga kyrkan drog till sig många nya efterföljare trots att kyrkan förföljdes och levde utspritt och ofta i svåra förhållanden. Seminariet hete ”Bofasta främlingar: hur den tidiga kyrkan evangeliserade Rom utan att försöka.” Read the rest of this entry
Vad skulle hända om en kommunitetsväckelse drabbade Sverige?
Året är 2057. Femton år har gått sedan den Nya Jesusväckelsen slog igenom på allvar, och inte bara Sveriges kyrkor utan samhället i stort är fullständigt förvandlat. Över fyra miljoner uppger till SCB att de går på religiösa möten varje vecka, 75 % av befolkningen uppger sig tro på Gud och både brottsligheten och alkoholkonsumtionen når bottennivåer. Överallt, på varje ort, finns kristna kommuniteter och åtminstone varje vecka, om inte varje dag, står kristna och evangeliserar på gator och torg, utanför livsmedelsbutiker och köpcenter.
Kommuniteterna varierar i storlek och uttryck, vissa är herrgårdar med plats för 40 personer medan andra består av små lägenheter nära varandra. Vissa liknar kloster med dräkt, ikoner och gamla tideböner men de flesta är betydligt lågkyrkligare. Män och kvinnor, familjer och singlar, äldre och yngre delar i de flesta fall kommunitet. Många tar in hemlösa och flyktingar till den Sverigedemokratiska regeringens förtret, men förföljelsen och arresteringarna från statens sida bidrar bara till att väckelsens eld hålls brinnande.
De flesta kyrkobyggnader i landet har rivits, sålts eller gjorts om till kommuniteter. Nästan alla kyrkobyggnader som inte är kommunitetskyrkor officiellt har ändå människor som bor där, ofta hemlösa eller flyktingar. Det uppskattas att ungefär 70 % av Sveriges kristna bor i kommunitet. I alla samfund är kommuniteterna centrum för Gudstjänstlivet, som inte längre ses som en söndagsaktivitet utan något kristna ägnar sig åt varje dag. Sveriges kristna råd och Svenska missionsrådet har upprättat en fond som tar emot överskotten från de tiotusentals kommuniteterna och skänker dem till kyrkor och kommuniteter i majoritetsvärlden.
Välkommen till Sammankomst för kristna kommuniteter 2017!
Flera av oss som skriver här på Hela Pingsten arrangerade förra året Sammankomst för kristna kommuniteter och gemenskaper. Det blev en riktigt lyckad helg med inspiration, relationsbyggande och gott käk 🙂 2017 arrangeras helgen av kommuniteten Senapskornet i Luleå och vi kan verkligen rekommendera er att fara dit både om ni är med i en kommunitet eller bara är intresserade av det. Nedan är informationen de ger via kommuniteter.se:
Hej och välkommen till Sammankomst 17-19 februari 2017 hos Kommuniteten Senapskornet i Luleå. Temat för helgen är, ”Att leva tillsammans i en trasig värld”. Vi hoppas att det kan bli en helg för oss att utforska och utmana varandra i att leva i gemenskap.
Vår värld behöver försonande gemenskaper som kan vara ett vittnesbörd om Jesus, han som försonar allting med sig och vill göra allting nytt. Genom Sammankomst vill vi främja kommunitetsliv som ett sätt att vittna om sanningen om Jesus och ett sätt att ta del av Guds försoning för hela skapelsen. Vi vill stötta varandra och våra kommuniteter och gemenskaper att fortsätta att följa efter Jesus och utmana status quo.
Världen måste inte se ut som den gör. Hur kan vi, i våra olika sammanhang och gemenskaper, hitta sätt att leva som är mer likt Guds rike? Som Peter Maurin, en av grundarna till The Catholic Worker Movement, sade: ”Det vi vill göra är att skapa ett nytt samhälle i skalet av det gamla, där det är lättare för människor att vara goda.” Read the rest of this entry
Världen behöver egendomsgemenskap mer än någonsin – vad väntar vi på?
Tillsammans med mig här i kommuniteten Hoy Treasure i Kettering bor Mark och Sangitha Gent, ett inspirerande Jesusfokuserat par som brinner för evangelisation, lärjungaträning och tillbedjan. Sangitha kommer från Tamil Nadu, Indien, och berättade för mig en gång om hur de allra flesta hon känner bor och lever på sätt som starkt påminner om Jesus Armys egendomsgemenskap. I hennes egen familj bor många olika generationer tillsammans och alla inkomster och utgifter går genom samma kassa. När hon kom till Storbritannien så kände hon sig väldigt obekväm med hur hon förväntades leva tills hon upptäckte Jesus Army och flyttade in i kommunitet.
Mark var en missbrukare som pendlade mellan fängelset och gatan. Han kom till Jesus Army för att be om lite mat och en filt men fick ett hem, en levande Gudsrelation och en mening med sitt liv. Det är ju framför allt för de fattiga som egendomsgemenskap finns till, för att ingen ska behöva lida nöd. I alla kommuniteter jag varit i här finns det extra sängar och extra mat, det är aldrig några problem att ta emot folk. Det är såhär kyrkan ska vara!
Om det inte varit tydligt innan att vi är i enormt behov av lärjungar som lever enkelt och hållbart så borde det vara det nu. Människor dör redan av klimatförändringarna i majoritetsvärlden, och de har dött i decennier som ett resultat av den globala ojämlikheten och exploateringen av deras resurser. Västerländska kristna måste sluta leva västerländskt. Och för att lyckas med det måste vi hjälpas åt, flytta ihop i hållbara kommuniteter där vi kan dela allt med de fattiga och donera det som blir över till våra syskon utomlands. Read the rest of this entry
Så kommer vår egendomsgemenskap fungera
Second hand-shopping med JP
För två veckor sedan samlades Jerusalemprojektets styrelse i Sarahs stuga utanför Uppsala för att be, visionera och stärka våra relationsband inför E17 – etableringen av en kommunitet med egendomsgemenskap 2017! Detta är något jag drömt om i nio år och det känns helt fantastiskt att det blir verklighet. Vi behöver förstås mycket hjälp och stöd så alla som är intresserade av att antingen vara med eller finnas till hands får gärna kontakta mig.
Under helgen benade vi ut en vision i fem punkter som försöker sammanfatta det vi vill att vår kommunitetsrörelse ska stå för:
Vision
Vår strävan är att Jerusalemkommuniteterna ska följa följande principer:
Jämlikhet – Vi vill leva i fullständig egendomsgemenskap för att bekämpa fattigdom och rikedom, hemlöshet och ensamhet. Vi vill att alla som har möjlighet att bidra gör det och vi vill visa gästfrihet och generositet gentemot människor utanför kommuniteten.
Hållbarhet – Vi vill leva enkelt och miljövänligt genom självhushållning så långt du är möjligt, vegansk och dumpstrad mat samt sparsamhet vad gäller elektronik och övriga konsumtionsvaror. Read the rest of this entry
Podcast: Jesus Army
Nytt avsnitt av Jesusfolket! I vårt första intervjuavsnitt pratar vi med Mike Farrant som förklarar vad det är för kyrka Micael numera är med i. Mike har levt i egendomsgemenskap i 41 år och berättar ingående om kyrkans historia, hur kommuniteterna fungerar i praktiken och hur ett sådant liv har påverkat honom personligen. Läs mer om Jesus Army här.
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns.
E17 – vägen till egendomsgemenskap
Jag har nu bott en månad i Holy Treasure, Jesus Armys kommunitet i Kettering, tillsammans med åtta andra. Det är en märkbar skillnad jämfört med det kollektiv jag bodde i under mina år i Uppsala. Här finns en stark känsla av familj och att vara församling 24/7. Dörrarna är öppna och varje dag kommer församlingsmedlemmar eller vänner och hälsar på. Faktum är att det är väldigt sällan som enbart kommunitetsmedlemmar befinner sig i huset, gästfriheten är total.
På tisdag kommer jag börja jobba på två av Jesus Armys företag med videokommunikation, och lönen går då till Holy Treasures gemensamma kassa som står för mina kostnader. Äntligen får jag leva i egendomsgemenskap! Jag hoppas få utmanas än mer och inspirera andra till en enkel livsstil. Exempelvis vill jag peppa de andra att äta mer veganskt eftersom den västerländska köttdieten är helt uppåt väggarna orimlig.
Kommuniteter likt dessa där man har allt gemensamt som i den första kyrkan är ovärderliga, och det är en skam för kristenheten i Sverige att det inte är mycket vanligare. Tänk på all fattigdom vi kan utrota om de rika har allt gemensamt med de hemlösa! Tänk på den andliga vitalitet och det deltagande som kan skapas av att man är kyrka 24/7. Mike Farrant som varit kassör för Jesus Armys nationella Trust Fund, en egendomsgemenskap för de lokala egendomsgemenskaperna, sa till mig att 80% av kyrkans pengar och 80% av arbetskraft och ideellt engagemang för kyrkans räkning kommer från dem som bor i kommuniteterna. Och då utgör de knappt en fjärdedel av kyrkans medlemmar. Read the rest of this entry
Podcast: Egendomsgemenskap genom tiderna
Nytt avsnitt av Jesusfolket! Micael och Sarah predikade tillsammans med Sirak Amanuel och Sunniva Rettinger på Sammankomst, konferensen för kristna kommuniteter, i våras. På tio minuter var tog vi upp egendomsgemenskap i Bibeln, genom kyrkohistorien, idag och i framtiden. Håll till godo!
Podcasten Jesusfolket hittar du här eller varhelst podcastar finns.
Tre problem med att se egendomsgemenskap som en kallelse för vissa
Yvonne och Mark, kommunitetsmedlemmar i Jesus Army
En av de vanligaste kommentarerna jag får när jag berättar om min passion för biblisk egendomsgemenskap eller den kommunitet jag numera bor i här i England, är ”Vad spännande, de som är kallade till det tycker jag absolut ska prova på sånt!” eller ”Vad roligt för dig, men jag känner att jag inte skulle klara det”. Egendomsgemenskap beskrivs som en individuell kallelse snarare än, som Sirak argumenterade för häromdagen, ett universellt bud till alla kristna. Det är inte en ovanlig position, även kyrkor och kristna rörelser som själva praktiserar egendomsgemenskap hävdar ofta att det bara är för vissa, såsom Jesus Army (även om de under de tidigaste åren menade att det var för alla).
Mitt intryck är att anledningen till att man når slutsatsen att egendomsgemenskap bara är för vissa är antingen personlig eller pragmatisk snarare än biblisk eller teologisk. Med personlig menar jag att man helt enkelt inte vill eller tror sig klara av egendomsgemenskap, så då bestämmer man sig för att det inte kan vara ett universellt bud utan att egentligen sätta sig in i argument för och mot det. Med pragmatisk menar jag att man inte vill stöta sig med dem som inte vill leva i egendomsgemenskap, något jag skulle säga är den främsta anledningen till att Jesus Army ändrat sin position i frågan.
Självklart anförs bibliska anledningar ibland, men de är oftast väldigt tunna. Det vanligaste argumentet är att Jerusalem skulle vara ensamt om att praktisera egendomsgemenskap, ett argument från tystnaden som har kyrkohistorien mot sig eftersom egendomsgemenskap var välspritt i fornkyrklig tid. Dessutom förutsätter det att den apostoliska församlingen i Jerusalem som av Lukas beskrivs som rätt och slätt fantastisk inte var menad att betraktas som normerande, vilket ärligt talat är en absurd tanke.
Därtill finns det tre stora problem med idén att egendomsgemenskap är en kallelse för bara en utvald grupp kristna som sällan diskuteras eftersom folk når slutsatsen så snabbt. Jag diskuterar dem mer djupgående i videon ovan men skriver även ut dem här i kortfattad form: Read the rest of this entry
Nu flyttar jag till England
Nu på måndag, den första augusti, byter jag land. I ett års tid ska jag bo i en av Jesus Armys kommuniteter, Holy Treasure i Kettering. Syftet är att vila och söka Gud, lära mig hur egendomsgemenskap fungerar i praktiken samt skriva en bok (eller böcker) om detta. Jag kommer delta i Jesus Armys träningsår och vara engagerad i församlingsarbetet, kommunitetslivet och evangelisationen.
Jag kände väldigt starkt när jag var i Kettering i augusti förra året att jag ska ta detta träningsår. Och det ger en väldigt bra grund för när vi inom Jerusalemprojektet ska starta en kommunitet med fullständig egendomsgemenskap när jag kommer tillbaka 2017. Det är i grund och botten väldigt bra att jag åker, och jag var exalterad över detta för ett tag sen.
Nu känns det piss.
Jag är väldigt, väldigt kär i Sarah. Hon kan inte följa med till England på grund av hennes studier. Vi kommer besöka varandra då och då men det blir förstås en helt annan sak än om vi hade bott på samma ort.
När vi den här sommaren har varit ifrån varandra bara tre veckor har det varit otroligt jobbigt. Jag är halv utan henne. Read the rest of this entry
Efterlysning: Kristna som vill leva i egendomsgemenskap
Under 1900-talet skedde ett stort paradigmskifte i den protestantiska kyrkan. Från att de flesta vid århundradets början trodde på cessationismen, den bibliska läran om att Andens gåvor upphörde med apostlarna, till att de allra flesta började tro på att mirakler fortfarande sker i och med pingströrelsens och den karismatiska rörelsens framväxt. Här i Sverige är det extremt ovanligt med cessationister idag, trots att den var så dominerande för bara 115 år sedan.
Ett liknande skifte är nödvändigt och förmodligen redan på väg när det gäller kristnas syn på egendomsgemenskap. Idag råder en ekonomisk cessationism som säger att apostlarnas ekonomiska livsstil som utraderade fattigdom och rikedom är något som upphörde med dem och som vi inte behöver följa idag. Men fler och fler inser att detta är rappakalja. Dels är det kyrkohistoriskt fullständigt fel att hävda att Jerusalem var den enda församling som praktiserade egendomsgemenskap — det var välspritt i fornkyrkan och sågs som normativt en bra bit in på 200-talet — dels så finns det inget i Bibeln som antyder att egendomsgemenskap är dåligt eller skulle vara begränsat tidsmässigt.
Jag själv insåg detta för flera år sedan, och även om det var en jobbig tanke att ge upp min rikedom och lyxdrömmar så gjorde min kärlek till Jesus att jag inte kunde ignorera Hans vilja. Jag förstod att jag var den rike unge mannen i Matteus 19 och att jag inte kan distansera mig från hans situation genom att hitta på någon skiljande egenskap som texten inte nämner.* Jag såg hur budet om att sälja allt riktades till alla lärjungar i Luk 12:33 och hur det var ett kall till egendomsgemenskap och ekonomisk utjämning i Apg 2:44-45, 4:32-37. Read the rest of this entry
andreascucca
David Larsson
desireekjellin
Emma Andersson
emilioghazal
foolforjesus
Frida Lindberg
hansakesundberg
Hela Pingsten
jakobromeborn
Katarina Hedman
Anneli Lendrup
Marie Larsson
Marius Ihlar
Jacob Schönning
minlund
nataliemariasophie
rebeckajoyrodriguez
Sarah Stenmark
Sara
sirakamanuel
suri
