Bloggarkiv

Rikedom hindrar väckelse

image

Jag har slukat i mig boken Voice in the Night av Surprise Sithole, en av ledarna för Iris Ministries i Afrika som jag skrev om häromdagen. Det är en helt makalös bok, Surprise har levt i väckelse hela sitt liv – när han blev frälst genom Guds profetiska tilltal (en hörbar röst som väckte honom mitt i natten, därav titeln på boken) kände han inte till någon stillastående, mirakellös och rikedomshungrande kristendom, så han började leva ut Apostlagärningarna istället. Det funkade för honom, han har hjälpt till att plantera hundratals församlingar och sett fantastiska Gudsgärningar.

När jag läser Surprises historia tänker jag på broder Yuns självbiografi Den himmelske mannen, vilket tillsammans med Den oemotståndliga revolutionen av Shane Claiborne var den första kristna bok jag läste. Yun tog andan ur mig precis som Surprise, båda lever i väckelse och båda har betalat oerhört höga pris för det fantastiska de fått se – stora andliga välsignelser kräver stora uppoffringar. Och båda har samma teori om varför Västvärlden saknar Kinas och Mozambiques väckelse: vårt högmod och vår rikedom.

Read the rest of this entry

Jesushistorier

”Jag tar min tillflykt till Herren, för att kunna tala om alla dina gärningar.” (Ps 73:28).

I min församling, Uppsala Mosaik, berättar vi Jesushistorier varje söndag. Det är ett ständigt inslag i Gudstjänstordningen, lika självklart som lovsång och predikan. Vem som helst får dela vad han eller hon upplever att Jesus har gjort i hans eller hennes liv den senaste veckan. Det har blivit många historier under årens lopp, vi har listat några här.

Jesus uppmanade Johannes Döparens lärjungar att berätta vad de ”sett och hört: blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och för de fattiga predikas glädjens budskap.” (Matt 11). Apostlarnas förkunnelse berättade bland annat om hur Jesus gjorde ”tecken, under och mirakler” (Apg 2:22), ja, betoningen låg på Jesu mirakulösa uppståndelse från de döda. I Apg 15 står det om hur apostlarna kom fram till hur man skulle se på hedningar som kom till tro efter att Paulus och Barnabas berättat om de tecken och under Gud utfört genom dem bland hedningarna (v. 12). För att inte tala om hur två städer kom till tro när ryktet spred sig – när man berättade från person till person – om att den förlamade mannen Eneas hade blivit helad genom Petrus böner (Apg 9).

Bibeln i sig själv är ett tydligt bevis på vikten av att berätta om de under Gud gör ibland oss. Evangelierna beskriver vad Jesus ”gjorde och lärde” (Apg 1:1), och fram till korset – som är det viktigaste av allt – gick görabiten framför allt ut på att göra under. Majoriteten av textmassan i evangelierna som beskriver vad Jesus gjorde handlar om mirakler. Evangelisterna var sjukt intresserade av att skriva om mirakler som Jesus gjorde. De älskade att berätta Jesushistorier.

Read the rest of this entry

Mirakler och fattigdomsbekämpning i Mozambique

Jag är djupt inspirerad av missionärsparet Rolland och Heidi Baker som sprider Guds Rike i ett av världens fattigaste länder, Mozambique. På mindre än två decennier har tusentals kommit till tro, blivit helade och tagit sig ur fattigdomen genom deras arbete. Heidi kommer komma till Sverige i sommar, som talar på Arkens kvinnokonferens 24-27 maj och på New Wines sommarkonferens 27 juni-1 juli. Vid jul fick jag detta nyhetsbrev som jag vill dela med mig bitar av:

Fernando and Visions Beyond the Veil
FernandoThis is Fernando, one of our teenagers, a normal, likable kid who has been with us for a long time. We have a homegroup for our youth every Monday night, and recently at one of these meetings Fernando got a taste of heaven! Some background here. Heidi and I were not originally ”children people.” But we learned from my grandfather H.A. Baker, who wrote Visions Beyond the Veil, to look for revival among ”the least of these,” poor, helpless, abandoned children. And so we came to Mozambique hungry for a continuation of that outpouring described in Visions. Many have had visions during these sixteen years since, but Fernando had one that is taking us even closer to the sequel we are after.

The meeting started with unusually deep prayer and worship. The Holy Spirit fell on some, and one of the older youth began prophesying spontaneously that our kids would have dreams and visions, and encounters with God. While we read from H.A.’s book, Fernando was filled with the Spirit. He got up, walked around with his eyes closed, and was talking to thin air—but all very coherently. Clearly he was seeing and hearing things that we were not. Immediately we realized he was in a vision! We could ask him questions and he would respond, but at the same time he was talking to Jesus and to angels, shaking their hands—which we saw him act out, and we heard his responses. Just like Visions Beyond the Veil. Read the rest of this entry

Be om mirakler!

När mannen som var förlamad från födseln blev helad samlades massa människor för att se hur han hade kunnat bli det, och då tog Petrus tillfället i akt och predikade Evangeliet för dem.

Han började med att säga ”Varför är ni förvånade över detta?” Inget är ju omöjligt för Gud, det är irrationellt och ologiskt att påstå att Han inte skulle kunna bota obotligt sjuka, gå på vatten eller uppväcka döda.

”Och varför tittar ni på oss, som om det vore av egen kraft eller fromhet vi gjort detta?” Det är ju fullständigt omöjligt för oss att göra mirakler, och vi ska ha noll ära när de väl sker, Gud tillhör äran. Vi kan inte ens sno åt oss berömmelse för vår fromhet, även tron är en gåva vi oförtjänt fått från Gud.

Så börjar Petrus förklara för folkmassan att det är genom tron på Jesu Namn som den förlamade nu står frisk och kry framför dem.”Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus.” (Apg 3:19-20).

Read the rest of this entry

Det bästa på Hela Pingsten 2011

Bara under det senaste året har jag antagligen skrivit tillräckligt med material för att fylla flera böcker, för att inte tala om alla youtubeklipp jag lagt upp som bokstavligen tar ett par dygn att gå igenom. För att ni inte ska vara rådvilla i detta stora material har jag här lyft fram höjdpunkterna från året som gått. Och nej, det blev ju inte så lite att läsa det heller. Men något måste man ägna mellandagarna åt, eller hur?

Årets första post bestod av en lång lista av medicinskt verifierade helanden som respons på att meningsmotståndare påstått att Guds mirakel inte går att verifierade vetenskapligt. Listan uppdateras löpande, just nu är det lite krångel med formateringen men det är snart åtgärdat, om ni vet fler exempel är det bara att tipsa.

Min rapport från Pannkakskyrkans nationella träff Union som hölls 5-8 februari innehöll bland annat den märkliga historien om smetundret i Borås – jag snackade med boråsarna hur mycket som helst för att krama ur dem info. Det var för övrigt en riktigt bra konferens, längtar givetvis till Union 2012!

I månadsskiftet jan/feb publicerade jag även min lilla biografi om den undergörande katolske prästen padre Pio, rekommenderas varmt.

I början av februari skrev jag en hel del om aktivism då jag kände att detta behövde komplettera alla mina inlägg om mirakler, och flaggskeppet var presentationen av en ny blogg, Utrota hungern! Min pastor uttalade profetiska ord om dess syfte och än idag rullar den på, även om den är långt ifrån lika välbesökt som denna.

Read the rest of this entry

”The most hardened sceptic is learning to say, ‘Lord, I believe'”

För en vecka sedan berättade jag om Paul Cains förunderliga liv på vår torsdagsbön för väckelse:

Ni vet, inget ont om svaga, otydliga profetiska tilltal som beskriver allmängiltiga saker, men det är inte så Bibelns mall ser ut och det är inte det vi ska sträva efter. Bibelns värld innehåller skarpa, tydliga profetior som skär genom ben och märg och uppenbara hjärtats innersta hemligheter. Och personer som Paul Cain gör att vi inte kan avfärda detta med att påstå att den mirakulösa intensitet vi läser om i Skriften har upphört. Vissa lärjungar får än idag väldigt stora gåvor från Herren, inte för att de är syndfria, utan för att Han är god.

Kolla bara in följande vittnesbörd från Paul Cains helandemöten 1951. Tusentals slås av den häpnadsväckande detaljrikedom Pauls profetior innehåller. Från The Voice of Healing, okt 1951.
cain1
cain3
Read the rest of this entry

Sex timmars filmmaterial om mirakler

min Youtube-kanal snickrade jag igår ihop en spellista med 21 filmklipp på totalt sex timmar om tecken, under och mirakler som Herren gör för att bekräfta att Evangeliet om Hans Son Jesus Kristus är helt och hållet sant. Så om du har lite tid över, besök spellistan och luta dig tillbaka. Nedan kommer några smakprov från listan.

FAQ om tecken, under, fred och rättvisa

För snart två månader sedan blev jag inbjuden av min gode vän Michael Liliequist till Café Dialog, där jag talade om att förena tecken och under med fred och rättvisa. Det finns att se och läsa här. I förrgår var min mamma inbjuden om att tala om Svenska kyrkans framtid, men den slarvern hade bokat in fel datum, så då fick jag hoppa in som ersättare. Eftersom jag inte är så haj på Svenska kyrkans framtid talade jag om Sveriges kyrkas framtid, och eftersom den framtid vi ska be om och sträva efter ligger i kyrkans dåtid, den kyrkliga modellen i Apostlagärningarna, talade jag om att förena sund, brinnande karismatik med passionerat engagemang för fred och rättvisa som leder till massevangelisation och väckelse – ungefär samma sak som jag talade om förra gången helt enkelt.

Eftersom Café Dialog är ett samtalsforum diskuterade vi tillsammans ett gäng frågor rörande detta (FAQ är att ta i, men det lät snitsigare än ”samtalskväll”). Kan man verkligen tro att mirakler förekommer i vårt upplysta samhälle, eller är inte Bibelns övernaturliga berättelser resultatet av naiva människors mytbildning? Hur kommer det sig att t.ex. Italien är mycket öppnare för mirakler än Sverige, och att vi inte uppmärksammar att helanden verifieras av vetenskapsmän där? Skapar inte talet om helande falska förhoppningar när människor inte blir helade? Bottnar inte den karismatiska rörelsen i framgångsteologisk överklass, eller har den ett annat ursprung? Räcker det inte med att ge litegrann åt de fattiga för att sedan behålla sin rikedom för sig själv? Upphörde inte egendomsgemenskapen med apostlarna? Måste man bli fattig och börja tigga själv om man säljer allt man äger? Är det bra att öppna upp kyrkorna på vardagarna? Hur skapas församlingstillväxt? Och finns det tecken på en ny väckelsevåg över Sverige?

Lev inte i okunnighet gällande dessa frågor, se videon ovan!

Fire!!! på teologiska institutionen

Min kompis Michael Liliequist är den ende i sitt slag. Ena sekunden kan han sitta och citera Antonius, tala om olika kristologiska läror inför Nicaea och till och med be rosenkransen (något jag är väldigt skeptisk till). I andra sekunden citerar han John Wimber, berättar om den karismatiska förnyelsen på 90-talet och be att den Helige Andes eld ska utgjutas över oss. Tredje sekunden citerar han Shane Claiborne, fördömer framgångsteologin och ber för global ekonomisk utjämning. Denna förening av högkyrklighet, brinnande karismatik och aktivism är riktigt rolig många gånger. I söndags hade vi besökt EFS-församlingen i Mikaelskyrkan här i Uppsala, och när vi tog på oss jackorna berättade han för en kille där hur han besökte Mekane Yesus (en etiopisk kyrka som grundades av EFS) för tolv år sedan och intervjuade en kille som uppväckt folk från de döda. Michael har redan berättat om sin Indienresa för mig (se klippet nedan) men Etiopien hade jag inte hört så mycket om, annat än att Gud hade gjort ett regnunder där.

Han berättade på vägen hem att när hans klass i missionsvetenskap gjorde fältstudier i Etiopien publicerade de sina upptäckter i en antologi vid namn Amidst Crosses and Minarets: Reports from a Field Study in Ethiopia and Eritrea 1997. Michaels kapitel stack ut från mängden, det hette ”Catch the Fire! Holy Spirit Revival in Ethiopia” och beskrev den karismatiska väckelsen bland lutheraner, pingstvänner och katoliker.

Read the rest of this entry

Helande, änglabesök och profetia

Det här är tre fascinerande vittnesbörd från olika håll, publicerade på Mirakelbloggen. Jag har inte fått dem verifierade, men de berättas av tre enkla, jordnära människor. Alltid något.

En tjej från Uppsala skriver på Facebook:

JAG BLEV HELAD IDAG, På direkten. Fatta Vad COOL GUD är ! och han är vår Gud liksom!!!!!!!! :D :D  alltså igår på idrotten så fick jag en rejäl stuckning i foten. jag har gått med kryckor sedan dess och hade otroligt ont kunde knappt stödja på foten. sen så kommer det fram två personer och frågar om dom kan be för mig.. några sekunder senare är smärtan borta och jag kunde springa och gå helt som vanligt. sjukt coolt alltså!:)

Simon Ådahl fick följande brev i september:

Hej Simon!

Vill dela något som jag varit med om nyligen och som jag tror är en uppmuntran för dig. Har en vän som ännu inte är bekännande kristen men som är på god väg… Vi träffades hemma hos mig förra veckan och pratade mycket om Gud, Jesus och tron. Jag kände Guds närvaro när vi pratade och tror att jag fick så in nåt från Gud.

Read the rest of this entry

En läkare med hjälp från ovan

Dr. Issam Nemeh är ännu ett exempel på en sund karismatiker, han ber enkelt och lugnt för sjuka utan att piska upp känslor eller samla in pengar, och Gud gensvarar mäktigt på det. Här är några TV-reportage från hans helandemöten:

Och det här är ganska roligt – helande via Skype. Tack till den utmärkta nyhetsbloggen Jesuskultur som tipsade mig om detta klipp:

I en tid när vård förknippas med företagsamhet snarare än omsorg behöver vi verkligen fler läkare som ber om hjälp från ovan.

Fysiskt och socialt helande

När vi tittar på Jesu liv finns mycket att lära om helande, eftersom stora delar av evangelierna beskriver hur han botar sjuka. Precis efter att Jesus hade fått sina första lärjungar skriver Lukas (5:12-14) att en man som var ”full av spetälska” kastade sig ner framför Jesu fötter och bad: ”Herre, om du vill kan du göra mig ren.” Han ropar desperat efter hjälp från den sjukdom som plågar honom. Då räckte Jesus ut handen, rörde vid honom och sa: ”Jag vill. Bli ren!” Och genast lämnade spetälskan honom. Jesus ville verkligen bota honom och förutom det mirakulösa helandet gjorde han något väldigt radikalt i och med att han rörde vid den spetälske. Både att vara spetälsk och att röra vid en spetälsk gjorde en rituellt oren. Lägg märke till att varken den spetälske eller Jesus uttrycker sig i termer av helande. Det handlar om att mannen ska bli ren, eftersom spetälska enligt Lagen var orena (3 Mos 13).

Därefter står det att Jesus förbjöd honom att berätta det för någon och sa: ”Gå i stället och visa dig för prästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem.” I likhet med många andra fall av helanden Jesus utförde ville han inte sprida ryktet om dem (något som dock aldrig gällde när hans lärjungar bad för sjuka) men han ber mannen visa sig för prästerna så att han kan bli ren igen, och så att de får slås av detta mirakel. Mannen har upplevt både fysiskt och socialt/rituellt helande:

Sedan står det: ”Men ryktet om Jesus spreds ännu mer, och stora skaror samlades för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar. Men han drog sig ofta undan till öde trakter och bad.” (vv. 15-16) Står undandragandet till bön i opposition till att betjäna de stora, sjuka folkskarorna? Är det för att Jesus blir trött och irriterad som han går iväg? Naturligtvis inte, det är för att han vill betjäna folkskarorna som han drar sig undan till att be. Många gånger tolkar vi västerlänningar bön som världsfrånvändhet, att sticka ner huvudet i sanden. Inget kunde vara mera fel, bön är att inse att behoven är så stora och att man själv är så syndig att man måste ropa till Gud Allsmäktig.

Varför vill vi hela tiden separera på karismatiken och aktivismen?

På något mystiskt sätt har vi skapat oss en illussion av att det råder en motsättning mellan Andens mirakulösa gåvor – såsom helande, profetia och gåvan att tala andra språk – och engagemang för fred, rättvisa och en bättre värld. Antingen sysslar man med det ena eller med det andra. Karismatiker diskuterar högljutt de senaste häpnadsväckande undren som Gud gör och hur mäktig Han är, medan de inte anstränger sig särskilt mycket för att göra sig av med sin rikedom och gå ut på gatorna för att förändra världen. Aktivister sätter sig in i vilka orättvisa strukturer som måste förändras och hur man effektivast kan hjälpa så många i nöd som möjligt, men de ber inte särskilt ofta och länge för att Gud ska räcka ut sin hand och göra under, bota de sjuka och multiplicera mat.

Naturligtvis finns många undantag från dessa generaliseringar – men de är alltför få! Och alltför ofta möts jag av åsikten att karismatik och aktivism är motsatser, så att om man delar min vision om att förena detta handlar det om att ha 50 % karismatik och 50 % aktivism, men inte överbetona det ena eller andra. Det stämmer dock inte. I Apg 2:43-44 står det: ”många under och tecken gjordes genom apostlarna. Alla troende var tillsammans och hade allting gemensamt.” I den första församlingen skedde inte ”några” under, samtidigt som ”vissa” hade ”somliga saker” gemensamt. Många under skedde och alla hade allt gemensamt, man förenade sund, brinnande karismatik med passionerat engagemang för fred och rättvisa. Så ska kyrkan se ut!

Read the rest of this entry

Heidi Baker – kärlekens apostel

Oavsett vad man tycker om CBN och ”The 700 Club” så är följande en bra inblick i Heidi Bakers fantastiska liv och hennes fantastiska person:

För att inte tala om detta klipp som beskriver deras arbete bland de fattigaste av de fattiga i Mozambique:

Man förväntar sig att en kvinna som sett drygt 80 personer uppväckas från de döda, mat multipliceras som i Bibeln och mirakulösa helanden ske dagligen måste vara uppblåst, sträng och smågalen som man föreställer sig att ”hyperkarismatiker” är. Men Heidi smälter man bara av. Gud är kärlek, säger Johannes. Gud är i Heidi Baker.

Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting. (1 Kor 13:2)

Heidi kommer för övrigt till Sverige 27 juni till 1 juli 2012, på New Wines sommarkonferens i Vänersborg.

Helande och mänskliga rättigheter

Vår missionär Jonas Tunviken redikade för en vecka sedan om hur helande och mänskliga rättigheter hänger ihop. Mycket sevärt! Ofta har kyrkan delat upp sig så att en del ber om helande och den andra verkar för mänskliga rättigheter, men det ska förenas! Jonas utgår från Mark 5:24-34 där Jesus botar en kvinna från fysiskt såväl som rituellt, socialt, emotionellt och andligt lidande. Både helande och MR har med lindrande av lidande att göra, och det behöver vi mer av, inte mindre.